Kategori · sida 9 av 12
Oppositionspartierna har lagt fram alternativa budgetförslag som svar på regeringens och Sverigedemokraternas höstbudget. Förslagen visar på skilda prioriteringar inom områden som barnbidrag, sjukvård och miljö.
Den 5 oktober hölls ett omval till Sametinget efter att det ursprungliga valet i maj ogiltigförklarats på grund av felaktigheter i rösthanteringen. Omkring 10 000 röstberättigade samer hade möjlighet att rösta.
Svenska statens bistånd till Somalia har hamnat i fokus efter avslöjanden om att medel styrts till en fond under kontroll av en somalisk ledare. Centerpartiet kräver nu svar från biståndsministern.
Regeringens och Sverigedemokraternas påståenden om höga bidrag till barnfamiljer ifrågasätts efter en ny undersökning. Endast en bråkdel av familjerna får så höga belopp.
Trafikverket har presenterat en ny nationell plan för transportinfrastruktur som ska åtgärda brister i landets järnvägar inom 25 år, med en budget på nästan 1 200 miljarder kronor. Planen syftar till att stärka näringslivet, landets försvar och underlätta pendling.
Sveriges regering har beslutat att behålla lagen som ger mjölkkor rätt att beta utomhus under sommarmånaderna. Bönderna kommer att kompenseras ekonomiskt för detta beslut, där tusen kronor utbetalas per ko.
Regeringen har slutit ett avtal med Estland om att hyra fängelseplatser för att minska överbeläggningen i svenska anstalter. Avtalet, som undertecknades den 18 juni 2025, ger Sverige tillgång till 400 platser, för upp till 600 intagna, i Tartuanstalten. Förslaget väntas nu gå till riksdagen för omröstning.
Sveriges minister Maria Malmer Stenergard använde Pippi Långstrump som en metafor för FN:s arbete under ett tal vid organisationens möte i New York, där hon även adresserade krigen i Ukraina och Gaza.
Kung Carl Gustaf har nu varit Sveriges statschef i ett halvt sekel, sedan den 15 september 1973. Trots sin långa tid på tronen saknar han politisk makt, en roll som riksdagen beslutade om redan samma år han blev kung. Hans regentskap har präglats av både hyllningar och kontroverser.
En serie artiklar och program syftar till att göra Sveriges politiska system, från riksdag till kommun, mer begripligt för elever i grundskolan. Materialet täcker grundläggande begrepp som demokrati, val och statens uppbyggnad.
Att förstå hur Sverige styrs är grundläggande för att vara en aktiv medborgare. Den svenska demokratin bygger på att medborgarna väljer sina representanter som sedan fattar beslut i riksdag, regioner och kommuner, samt att Sverige samarbetar inom Europeiska unionen.
Europeiska unionen (EU) är ett unikt samarbete mellan 27 europeiska länder som styrs av sju centrala institutioner. Dessa institutioner arbetar för att förverkliga unionens mål och tillvarata medlemsstaternas intressen.
Europeiska unionen (EU) är en unik politisk och ekonomisk union bestående av 27 medlemsländer. Dess komplexa styre involverar flera institutioner som tillsammans formar unionens lagstiftning och politik.
Sverige har haft 35 statsministrar sedan ämbetet inrättades 1876, med Louis de Geer som den första innehavaren. Statsministern är Sveriges regeringschef och utses av riksdagen.
EU är en unik ekonomisk och politisk union mellan 27 europeiska länder. Organisationen har sina rötter i efterkrigstidens önskan om fred och ekonomiskt samarbete, och dess påverkan sträcker sig idag till en rad vardagliga områden för svenska medborgare.
Sveriges regering, ledd av statsminister Ulf Kristersson, har det yttersta ansvaret för att styra landet och driva igenom lagändringar. Regeringen består av statsministern och 23 statsråd, som var och en ansvarar för olika departement.
Riksdagen är Sveriges högsta beslutande församling och har en central roll i landets styre genom att besluta om lagar, statens budget och kontrollera regeringen.
Regeringens budgetförslag för 2026 kritiseras för att inte leva upp till löftet om ökad finansiering till personlig assistans, vilket väcker stark kritik från intresseorganisationer.
Regeringen har presenterat sin vårbudget för 2026, med åtgärder för 7,7 miljarder kronor. Budgeten fokuserar på att stärka och skydda svensk ekonomi i ett osäkert omvärldsläge, med åtgärder som sänkt skatt på drivmedel och stöd till hushållen.
Kommunen spelar en central roll i invånarnas liv genom att ansvara för en rad samhällsviktiga tjänster som skola, äldreomsorg och infrastruktur. Dessa uppgifter regleras av kommunallagen och finansieras genom skatter och avgifter.
Sveriges 21 regioner, tidigare landsting, har ett grundlagsstadgat självstyre och styrs av direktvalda politiker. Deras huvudsakliga uppdrag är hälso- och sjukvård, kollektivtrafik samt regional utveckling, finansierat genom skatter.
Initiativet Min Rätt arbetar för att vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (IF) ska få bättre insikt i sina rättigheter och hur de kan använda dem i vardagen, med fokus på tiden mellan valen.
Regeringens nya budgetplan, framtagen i samarbete med Sverigedemokraterna, möts av skarp kritik från övriga partier. Kritikerna menar att planen missar viktiga områden som miljö, arbetslöshet och välfärd, samtidigt som Riksrevisionen pekar på brister i redovisningen av finanspolitiken.
Socialdemokraterna blev största grupp i kyrkomötet efter årets kyrkoval, men tappade mandat jämfört med förra valet. Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) ökade sitt stöd och blev näst största grupp. Valdeltagandet var preliminärt 17,8 procent.
