Sverige betalar årligen ut bistånd till Somalia, en process som myndigheten Sida ansvarar för. För två år sedan uppstod en kontrovers när regeringen ville styra 100 miljoner kronor till en specifik fond som kontrollerades av en somalisk ledare. Detta beslut var en del av en överenskommelse där Somalia åtagit sig att ta emot personer som utvisas från Sverige. Avslöjandet, som gjordes av Sveriges Radios Ekot, visade att Sida motsatte sig överföringen på grund av bristande insyn och risk för korruption. Trots detta fortsatte regeringen med betalningen, vilket har lett till kritik.
Har biståndet blivit ett politiskt verktyg?
Kritiker menar att pengarna riskerar att hamna i fel händer och inte användas för avsedda ändamål som skolor, mat och demokratifrämjande åtgärder. Centerpartiet kräver nu att biståndsminister Benjamin Dousa svarar på frågor i utrikesutskottet. Enligt Anna Lasses från Centerpartiet är det mycket allvarligt om den svenska regeringen skulle ha ingått ett hemligt avtal med Somalia.
Sveriges Radios Ekot har rapporterat om en hemlig uppgörelse mellan Sverige och Somalias regering, där 100 miljoner kronor av svenskt bistånd skulle ha styrts till ett projekt nära premiärministerns kansli. Detta skulle ha skett i utbyte mot att Somalia lovade att ta emot personer som utvisas från Sverige. Ekot har även rapporterat att Sida varnat för att upplägget är ett högriskprojekt med bristande indikatorer och stor risk för korruption, samt att en svensk biståndschef utvisats efter att hon motsatt sig upplägget.
Det har också framkommit uppgifter om att regeringen på rekordtid, inom loppet av bara två månader, tog fram den projektplan som ligger till grund för det aktuella UNDP-projektet. Enligt Ekot ska projektplanen ha skräddarsytts för att tillmötesgå Somalias premiärministers krav på större kontroll från hans kansli. Detta väcker frågor kring hur processen gått till, varför det gått så snabbt och i vilken mån professionella bedömningar från Sida och andra expertinstanser har fått genomslag.
I december 2023 slöts en uppgörelse mellan Sverige och Somalia. Avtalet innebar att bistånd skulle omdirigeras i utbyte mot att Somalia tog tillbaka medborgare som utvisats från Sverige. Uppgörelsen väckte dock snabbt intern strid, enligt Ekot. Sida motsatte sig först utbetalningarna, då pengarna var tänkta att gå till en fond med starka band till premiärministerns kontor. Kompromissen blev att 40 miljoner kronor betalades till en fond under Världsbanken, medan 60 miljoner gick till ett FN-projekt under UNDP, som samtidigt hade nära kopplingar till premiärministerns kansli.
Regeringens försvar och framåtblick
Benjamin Dousa försvarar regeringens agerande och påpekar att de utvisade personerna antingen har begått brott i Sverige eller inte fått tillstånd att stanna. Han betonar att andra länder, som Danmark, redan använder sig av liknande metoder. Dousa säger också att regeringen noga följer upp hur pengarna används och kommer att agera snabbt om de upptäcker missbruk.
Regeringen har gjort biståndet till ett verktyg i migrationsdebatten och hotar att dra in bistånd till länder som inte samarbetar kring återvändande. Enligt Johan Forssell, biståndsminister, var syftet med ett gemensamt brev till Somalias regering i maj 2023 att understryka att en ny regering vill växla upp arbetet med återvändandefrågorna och göra dem uppmärksamma på förändringen i svensk biståndspolitik. I Tidöavtalet står att regeringen ska villkora delar av biståndet med att mottagarlandet tar ansvar för sina egna medborgare och återtar dem när så behövs.
Biståndsminister Benjamin Dousa säger att regeringen medvetet kopplat ihop bistånd och migration för att öka antalet återvändanden. Han betonar samtidigt att det är Sida och ambassaderna som ansvarar för hur biståndet genomförs. Sida uppger att regeringen tog beslutet om att låta UNDP hantera pengarna. Kritiker varnar för att biståndet riskerade att missbrukas.
Regeringen kommer att fortsätta följa upp hur biståndet används och agera vid eventuellt missbruk.