Varför flyr barnen ensamma?
Den intensiva konflikten mellan regeringens styrkor och den väpnade gruppen RSF har tvingat över 100 000 människor att fly sina hem sedan RSF intog staden al-Fashir i västra Sudan i slutet av oktober. Många av dessa flyktingar har sökt skydd i lägret Tawila. Bland dem finns en stor andel barn som anlänt utan sina föräldrar eller vårdnadshavare. Enligt uppgifter från FN:s barnfond, Unicef, handlar det om minst 350 barn, men Norska Flyktninghjelpen (NRC) anger en siffra på minst 400 ensamkommande barn. Vissa av dessa barn har kommit fram med avlägsna anhöriga eller grannar som inte kunde lämna dem ensamma.
Vilka är barnens tillstånd?
Barnen som anländer till lägren beskrivs som extremt utsatta. Många lider av svår undernäring, uttorkning och tydliga tecken på psykiska trauman. De hemska upplevelserna från kriget, som att se familjemedlemmar bli skjutna, har satt djupa spår. Sheldon Yett, som arbetar med Unicef, beskriver situationen:
– Många av barnen har sett mycket våld. De kan ha sett personer i familjen bli skjutna.
Barnen visar tecken på ångest och depression, gråter ofta, hamnar i konflikter och lider av återkommande mardrömmar. Personal på plats gör sitt yttersta för att ge stöd och vård, men resurserna är begränsade.
Arbetet med att identifiera och återförena barnen med sina familjer, där det är möjligt, pågår kontinuerligt. Under den senaste månaden har drygt 80 barn kunnat återförenas med sina nära och kära, enligt Unicef. Trots dessa insatser är behoven enorma och många barn fortsätter att anlända till lägren i desperat behov av hjälp.