Regeringen vill ge polisen nya verktyg för att bekämpa brottslighet genom att införa artificiell intelligens (AI) för ansiktsigenkänning. Tekniken ska möjliggöra snabbare identifiering av brottslingar, förebyggande av allvarliga brott och identifiering av brottsoffer, enligt ett förslag som nu skickats till Lagrådet.

Hur ska tekniken användas?

Förslaget innebär att polisen ska kunna använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid under strikt definierade omständigheter. Användningen ska vara absolut nödvändig för att lokalisera eller identifiera en person som misstänks vara utsatt för människorov, människohandel eller exploatering, eller som är försvunnen och misstänks vara utsatt för brott.

Vidare kan tekniken användas om det finns en överhängande risk att personen kommer att begå ett allvarligt brott som innebär fara för liv eller fysisk säkerhet. Den ska också kunna användas för att utreda eller lagföra personer som skäligen kan misstänkas ha begått allvarliga brott, eller som dömts för sådana brott, i syfte att verkställa straff.

– Otroligt betydelsefullt, kallar justitieminister Gunnar Strömmer förslaget, som syftar till att möta de kriminellas nya metoder med ny teknik.

Kritiken mot integritetsintrång

Trots regeringens ambitioner har förslaget mött kritik, främst gällande potentiella intrång i den personliga integriteten. Utredare har tidigare påpekat att användning av sådana system kan möjliggöra bevakning av ett stort antal människor, vilket utgör ett betydande ingrepp i privatlivet.

Enligt EU:s AI-förordning är användning av tekniken på allmän plats förbjuden. Regeringen menar dock att det finns möjlighet att göra nationella undantag från dessa regler och hoppas på ett sådant för Sverige. För att skydda den personliga integriteten föreslår regeringen en rad rättssäkerhetsgarantier.

Förutom att användningen ska vara absolut nödvändig krävs förhandsgodkännande från en åklagare. I brådskande fall ska polisen kunna inleda användning utan tillstånd, men en ansökan om godkännande måste då göras inom 24 timmar.

– Det här ska bli en så rättssäker teknik som möjligt, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Om förslaget godkänns av Lagrådet planerar regeringen att lagen ska träda i kraft den 1 juli 2026.