Finlands nuvarande kärnenergilag, som härstammar från 1980-talet, innebär ett totalförbud mot kärnvapen. Regeringen vill nu luckra upp dessa begränsningar för att möjliggöra import, transit och förvaring av kärnvapen om det är kopplat till landets militära försvar eller NATO:s samarbete. Försvarsminister Antti Häkkänen betonar att det inte finns några konkreta planer på att stationera kärnvapen i Finland, varken i fredstid eller krigstid, men att lagstiftningen behöver anpassas.
Varför ändra en decennier gammal policy?
Förslaget om att tillåta kärnvapen i Finland vid krigstid är en direkt följd av landets inträde i NATO. Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har säkerhetsläget i Europa förändrats dramatiskt, vilket har lett till en ökad medvetenhet om behovet av starkare försvarskapacitet. Finlands nuvarande lagstiftning anses av regeringen inte fullt ut stödja NATO:s kärnvapendoktrin och därmed landets eget försvar.
– Vår nuvarande lagstiftning uppfyller inte de behov som Finland har som Nato-medlem, säger försvarsminister Antti Häkkänen (Samlingspartiet) enligt SVT Nyheter.
Enligt Jyri Lavikainen, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, härstammar de gamla begränsningarna från kalla kriget och syftade till att hindra Sovjetunionen från att placera kärnvapen på finskt territorium. Nuvarande lagstiftning begränsar inte bara införsel av kärnvapen, utan påverkar även finskt luftrum och planering av kärnvapenanvändning för försvaret av finskt territorium.
Vad innebär förslaget konkret?
Regeringens proposition innebär en betydande uppluckring av Finlands kärnvapenrestriktioner. Det skulle möjliggöra import, transport och förvaring av kärnvapen, men endast om det har en koppling till Finlands militära försvar eller till försvarsamarbetet inom NATO. Förslaget kräver ändringar i både kärnenergilagen och brottsbalken.
Även om regeringen betonar att det inte finns några planer på att stationera kärnvapen i Finland, har förslaget väckt kritik från oppositionen. Centerpartiets ordförande har föreslagit ett gemensamt uttalande om att kärnvapen inte ska placeras i Finland i fredstid som en möjlig lösning.
Finland delar en 1 340 kilometer lång gräns med Ryssland och undertecknade nyligen ett försvarsavtal med USA som ger tillgång till 15 finska militära anläggningar. Försvarsminister Häkkänen har uttryckt att förändringen skulle hjälpa Finland att fullt ut delta i NATO:s avskräckningsstrategi.
Samtidigt förbereder Litauen, en annan av Rysslands NATO-grannar, liknande förändringar i sin försvarsstrategi. President Gitanas Nausėda meddelade nyligen att landets politiska ledare har enats om att ändra konstitutionen för att tillåta utländska kärnvapen på litauisk mark, då de nuvarande reglerna anses vara föråldrade.