Vart fjärde år hålls kyrkoval i Sverige, och i år är valdagen den 21 september. Redan från och med den 8 september kan medlemmar börja rösta.
I Sverige hålls kyrkoval vart fjärde år, och i år infaller valdagen den 21 september. Men redan från och med den 8 september kan svenska kyrkans medlemmar börja rösta. Kyrkan i Sverige har över fem miljoner medlemmar, och alla som har fyllt 16 år har rätt att rösta. Trots denna stora medlemsbas är valdeltagandet traditionellt lågt. Vid senaste valet deltog endast 18 procent av de röstberättigade.
I kyrkovalet röstar medlemmarna på olika nomineringsgrupper. Dessa grupper representerar olika intressen inom kyrkan. Bland nomineringsgrupperna finns flera vanliga politiska partier som Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det finns också grupper som enbart är aktiva inom kyrkan, som till exempel Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (PSOK).
De grupper som får flest röster får flest mandat, vilket ger dem inflytande över kyrkans beslut. Detta kan inkludera allt från ekonomiska prioriteringar till vilka typer av verksamheter kyrkan ska fokusera på, såsom socialt arbete, musik och körer, eller vilka psalmer som ska sjungas.
För att få plats i kyrkomötet, vilket kan liknas vid kyrkans riksdag, måste en nomineringsgrupp få minst två procent av rösterna. Mer information om valet och hur man röstar finns på Svenska kyrkans officiella hemsida, svenskakyrkan.se, där det även finns texter på lätt svenska.