I en demokrati är varje röst lika mycket värd, oavsett yrke eller inkomst. Valdeltagandet är en indikator på hur väl demokratin fungerar.
I en demokrati får alla vuxna medborgare rösta när det är val, oavsett vad de jobbar med eller hur mycket pengar de har. Alla röster är lika mycket värda, och för att en demokrati ska fungera väl är det viktigt att så många som möjligt deltar i valprocessen.
Om många väljer att inte rösta kan det tyda på att demokratin fungerar dåligt. Det kan innebära att människor inte litar på politikerna, vilket inte är ett gott tecken för demokratin. Forskare håller därför noga koll på valdeltagandet i olika val. I länder med välfungerande demokratier är det vanligt att de flesta medborgare röstar, och de ska kunna göra det utan att känna sig tvingade.
Sverige har länge haft höga valdeltaganden i riksdagsvalen. Över 80 procent av väljarna röstar, och rekordet sattes 1976 då över 90 procent röstade. Vid det senaste riksdagsvalet 2022 var det cirka 84 procent som röstade. Dock är valdeltagandet lägre bland personer som är födda i andra länder.
Valet till Europaparlamentet har traditionellt sett lockat färre svenska väljare. Vid valet 2004 röstade endast 38 procent. Siffrorna har dock förbättrats och i valet 2024 röstade 53 procent av väljarna. Trots detta är valdeltagandet till Europaparlamentet fortfarande lägre än till riksdagsvalet, vilket är ett dåligt betyg för demokratin inom EU.