Kategori · sida 2 av 12
Regeringen har presenterat ett lagförslag som syftar till att stärka skyddet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Förslagen innebär bland annat straffskärpningar och utvidgade brottsdefinitioner för att täppa till luckor i befintlig lagstiftning.
Regeringens klimatpolitik kritiseras hårt av experter, som menar att utsläppen av växthusgaser inte minskar i tillräcklig takt. Enligt Klimatpolitiska rådets rapport har Sverige blivit sämre på att nå klimatmålen under mandatperioden.
Riksdagen har godkänt en ny straffform, säkerhetsförvaring, som innebär att mycket farliga brottslingar kan hållas inlåsta på obestämd tid. Centerpartiet var ensamt om att rösta nej till förslaget som träder i kraft i april.
Den tidigare L-toppolitikern Birgitta Ohlsson kandiderar nu för Centerpartiet i höstens riksdagsval. Hennes beslut att lämna Liberalerna, där hon varit verksam sedan ungdomen, grundar sig i partiets samarbete med Sverigedemokraterna.
Regeringens ambition att skärpa straffen för brott möter stark kritik från flera håll. Lagrådet och juridiska experter menar att förslagen är bristfälligt underbyggda och riskerar att få oönskade konsekvenser, särskilt när det gäller unga lagöverträdare.
Liberalerna befinner sig i en djup kris efter att partiledaren Simona Mohamsson öppnat för ett regeringssamarbete med Sverigedemokraterna. Partiets medlemmar är splittrade och opinionsstödet ligger kvar på låga nivåer.
Under helgen samlades människor på cirka 30 platser i Sverige för att protestera mot regeringens utvisningspolitik gällande unga personer som vuxit upp i landet. Demonstranterna kräver en omedelbar förändring av politiken.
Liberalerna har slopat sina tidigare invändningar mot att sitta i regering med Sverigedemokraterna. Ett nytt avtal, kallat "Sverigelöftet", har presenterats och skapar en ny politisk verklighet som dock möter motstånd inom partiet.
Trots regeringens pausade utvisningar av tonåringar som nyligen fyllt 18 år, fortsätter kritiken då de som redan fått utvisningsbeslut inte omfattas av pausen.
Att starta ett politiskt parti i Sverige är en tillgänglig process som liknar att bilda en förening. Det krävs inga specifika stadgar eller ett visst antal medlemmar för att bilda ett parti, men det finns formella steg att följa för att kunna delta i val.
EU-valet 2024 ägde rum i Sverige den 9 juni, och processen att rösta liknar den för riksdagsvalet. Här finns information om hur du går tillväga för att delta.
Kommunala folkomröstningar, som nyligen genomförts i Sorsele och Tjörn, ger invånare en direkt möjlighet att påverka beslut i frågor som rör deras vardag, från vindkraft till lokala samhällsbyggen. Dessa omröstningar är ett verktyg för att stärka demokratin och öka medborgarnas inflytande.
För att ett politiskt parti ska få representation i Sveriges riksdag krävs att partiet uppnår minst fyra procent av rösterna i ett riksdagsval. Denna spärr syftar till att säkerställa ett effektivt politiskt arbete och undvika en alltför fragmenterad riksdag.
EU-medborgare röstar vart femte år för att välja sina representanter till Europaparlamentet. Efter att rösterna har räknats och resultaten presenterats, samlas de nyvalda ledamöterna för att bilda politiska grupper och välja parlamentets ledning.
Svenska staten bidrar med ekonomiskt stöd till politiska partier för att säkerställa en mångfald av valmöjligheter och stärka demokratin. Detta stöd möjliggör för partierna att bedriva sin verksamhet och nå ut till väljarna.
Vänsterpartiet har ökat sitt mandat i Europaparlamentet efter valet i juni 2024, medan Kristdemokraterna har förlorat en plats. Sverige har fortsatt 21 ledamöter i EU:s lagstiftande församling.
Sverige har genomgått en lång och betydelsefull utveckling för att uppnå dagens demokratiska principer, där alla vuxna medborgare har rätt att rösta. Denna resa har inneburit viktiga förändringar som utvidgat rätten att delta i samhällets beslutsfattande.
Efter valet inleder riksdagsledamöterna sitt arbete omedelbart, medan lokala politiker i kommuner och regioner får vänta till årsskiftet. Valmyndigheten och länsstyrelserna ansvarar för att fördela mandaten och skicka ut bevis till de invalda.
Sveriges valsystem bygger på en noggrann rösträkning som börjar på valnatten och avslutas med en slutgiltig kontroll av samtliga röster, en process som säkerställer att varje röst blir korrekt registrerad och att mandatfördelningen blir rättvis.
Sveriges statsminister har det yttersta ansvaret för att bilda regering och utse ministrar, även om riksdagen formellt sett väljer statsministern. Ministrarna behöver inte vara riksdagsledamöter och kan komma från olika partier om det råder samarbete.
Söndagen den 13 september 2026 är ett avgörande datum för Sveriges demokrati då medborgarna går till valurnorna för att välja representanter till riksdagen, regionerna och kommunerna. Valet sammanfaller på alla tre nivåer, vilket ger väljarna möjlighet att påverka landets politiska riktning.
Sveriges regering, som tillträdde i oktober 2022, leds av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Regeringen samarbetar med Sverigedemokraterna genom Tidöavtalet och består av 24 statsråd.
Trots en jämn könsfördelning i Sveriges riksdag, med 46 procent kvinnor, finns betydande skillnader i representationen av äldre, utrikes födda och unga jämfört med befolkningen som helhet. Riksdagen består av 349 ledamöter.
Talmannen i Sveriges riksdag har en central och avgörande roll i processen att bilda en ny regering efter ett val. Uppdraget innebär att leda samtal med partiledare och slutligen föreslå en statsministerkandidat för riksdagen.
