Sveriges riksdag, som består av 349 ledamöter sedan 1976, strävar efter att representera landets medborgare. Efter valet 2022 är könsfördelningen bland riksdagsledamöterna relativt jämn, med 46 procent kvinnor och 54 procent män. Vissa partier, som Miljöpartiet och Vänsterpartiet, har en högre andel kvinnliga ledamöter, medan Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har en övervikt av män.
Hur representeras Sveriges utrikes födda i riksdagen?
En tydlig skillnad i representationen syns bland utrikes födda. Endast 6 procent av riksdagens ledamöter är födda utanför Sverige, trots att 16 procent av de röstberättigade invånarna har utländsk bakgrund. Vid valet 2022 uppgick valdeltagandet bland utrikes födda till 67 procent.
Är unga och äldre representerade i riksdagen?
Åldersmässigt visar riksdagen en markant obalans. Endast 4 procent av ledamöterna är över 65 år, en siffra som står i skarp kontrast till att cirka 30 procent av Sveriges röstberättigade befolkning tillhör denna åldersgrupp. Även yngre generationer, specifikt födda på 1990-talet, är underrepresenterade. Dessa individer, som utgör närmare 16 procent av den vuxna befolkningen och befinner sig i åldern 26 till 35 år, representeras endast till ungefär en tredjedel i riksdagen.
– Vi riskerar att få en hel generation vars unika perspektiv och framtidsutmaningar helt enkelt glöms bort i maktens centrum, skriver Rasmus Elfström, förbundsordförande för Centerstudenter, i en debattartikel.
Majoriteten av riksdagsledamöterna är mellan 30 och 49 år gamla. Denna åldersstruktur kan påverka vilka frågor som prioriteras, då ungas utmaningar kring etablering på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och ekonomiska klyftor riskerar att hamna i skymundan.
Statistik från SCB visar att riksdagsledamöterna generellt sett är mer högutbildade än genomsnittet av befolkningen. Detta, tillsammans med den ojämna representationen av olika åldersgrupper och bakgrunder, väcker frågor om hur väl den representativa demokratin speglar landets befolkning i sin helhet.