Undersökningen, som mäter attityder och värderingar hos unga mellan 16 och 29 år, pekar på en oroande trend där framtidstron för nationen minskar. Detta är en förändring jämfört med tidigare mätningar, där den senaste liknande studien genomfördes 2018.

Vad oroar unga mest?

De unga som deltagit i undersökningen uttrycker en påtaglig oro inför framtiden, där krig och terrorism nämns som särskilt bekymmersamma faktorer. Denna oro tycks också kopplas till en ökad medvetenhet om vikten av trygghet, lag och ordning, samhällsfrågor som klättrat i betydelse sedan 2018.

Trots en allmän pessimism kring landets framtid, framhåller MUCF:s generaldirektör Magnus Jägerskog att unga själva ser större möjlighet att påverka sin personliga situation.

– Det är tydligt att det finns en oro för samhällsutvecklingen och en minskad optimism om Sveriges framtid. För att stärka ungas framtidstro är det viktigt att ungas perspektiv tas på allvar, säger Magnus Jägerskog.

Han menar att politiker behöver lyssna mer på unga och ge dem utrymme att påverka samhällsutvecklingen.

Demokrati värderas högt, men engagemanget sviktar

Demokrati framhålls som det mest önskvärda styrelsesättet av en överväldigande majoritet av de unga. Trots denna starka tilltro till demokratiska principer, visar undersökningen att intresset för politiskt engagemang har minskat. Enligt uppgifter från MUCF är det endast var femte ung person som känner att de har möjlighet att framföra sina åsikter till beslutsfattande politiker.

Undersökningen belyser också en vilja att bidra vid samhällskriser. Sju av tio unga uppger att de är villiga att engagera sig inom civilsamhället. Dock finns en könsskillnad när det gäller viljan att bidra inom försvaret, där 55 procent av killarna är positiva jämfört med 28 procent av tjejerna.

Magnus Jägerskog betonar vikten av att unga får ta plats och vara delaktiga i samhällsutvecklingen. Han menar att detta är en investering i vår gemensamma framtid. Den minskade optimismen om Sveriges framtid kan kopplas till händelser som pandemin, krig i närområdet och en ökad internationell osäkerhet, samt den inhemska utvecklingen med skjutvåld och gängkriminalitet, enligt uppgifter från Aftonbladet.