I söndags hölls valet till Svenska kyrkan, där nära fem miljoner svenskar hade möjlighet att lägga sin röst. Valdeltagandet landade på cirka 18 procent, en siffra som speglar ett generellt lågt intresse för kyrkopolitik. Trots detta syns en trend där yngre väljare, som Bill Augustsson, 18, från Enskede i Stockholm, aktivt väljer att utnyttja sin demokratiska rätt.
Varför röstar unga i kyrkovalet?
Bill Augustsson, som röstade för första gången i sitt liv, anser att det är en självklarhet att delta. Hans motivation är tydlig: att få vara med och bestämma.
– Jag vill vara med och bestämma. Det är ju det demokrati handlar om, säger Bill Augustsson.
Han tror att lågt valdeltagande bland unga kan bero på att många inte längre har en aktiv koppling till kyrkan.
– Det är väl inte så många som går i kyrkan. Då kanske de tycker att det inte spelar någon roll, resonerar Bill Augustsson.
I andra delar av landet syns liknande tendenser, där unga ser kyrkovalet som en möjlighet att påverka. I Skara stift har andelen unga väljare ökat, från 8 procent 2013 till över 12 procent 2021, enligt SVT:s sammanställning. Unga väljare som Alice Nolander, 17, betonar vikten av att göra sin röst hörd, även om man inte är aktiv i kyrkan.
– Jag vill göra min röst hörd och visa vad jag tycker om kyrkan, säger Alice Nolander.
Vad vill unga påverka?
Klimatfrågor och ungdomsarbete lyfts fram som viktiga områden för unga väljare. I Falun valde en grupp från Svenska kyrkans unga att gå tillsammans till vallokalen.
– Det är vår första chans att vara med och påverka något politiskt, säger Moa Wickström, 17 år.
Även om kyrkovalet inte alltid upplevs som lika synligt som allmänna val, ser unga det som en viktig plattform. För att få rösta i kyrkovalet krävs att man är medlem i Svenska kyrkan och fyllt 16 år, vilket ger en lägre åldersgräns än i riksdagsvalet.
Alma Wallin Bustad, 20, vice ordförande i Svenska kyrkans unga i Skara stift, menar att kyrkan erbjuder mer än bara gudstjänster.
– Kyrkan är så mycket mer än bara gudstjänster, säger Alma Wallin Bustad.
Den höga medelåldern bland kandidater i vissa stift, som Dalarna där medelåldern ligger på 62 år, är något som unga lyfter fram som en utmaning. Ungdomarna vill se en större representation och en tydligare koppling mellan kyrkans verksamhet och ungas vardag.