Under de senaste två åren har flera europeiska länder, däribland Norge som tagit emot 20 barn och planerar att ta emot ytterligare 15, öppnat sina dörrar för skadade och sjuka barn från Gaza. Både EU och FN har uppmanat fler länder att bidra, men Sverige har valt en annan linje, rapporterar Dagens Nyheter.
Varför väljer Sverige att inte ta emot barnen?
Regeringens officiella hållning är att man för närvarande anser att det mest effektiva stödet ges på plats eller genom närliggande länder. Enligt Benjamin Dousa, en av regeringens ministrar, är en av de största utmaningarna att överhuvudtaget få ut barnen från Gaza. Sverige föredrar därför att ge sitt stöd till Egypten i deras arbete med att ta emot barnen.
FN har dock uppgett att Israel är villiga att släppa ut barnen om mottagande länder kan garanteras. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har förklarat att Sveriges strategi är att driva på för EU-gemensamma åtgärder, som att frysa handelsdelen i associeringsavtalet med Israel och driva på för sanktioner mot extremistiska israeliska ministrar. Ett svenskt inreseförbud, likt det Nederländerna och Slovenien infört, är inte aktuellt.
– I dagsläget är vår analys att vi bättre hjälper fler på plats genom det stöd som vi ger där genom dels olika organisationer på plats i Gaza, men också till andra närliggande länder, säger Maria Malmer Stenergard enligt SVT Nyheter.
Kritiken växer från svensk sjukvård och organisationer
Beslutet har mött stark kritik från flera håll i Sverige. Nästan 500 svenska barnläkare har protesterat och menar att svensk sjukvård har kapacitet att ta emot barnen. Svante Norgren, chef på Astrid Lindgrens barnsjukhus, har uttalat sig om att sjukhuset klarar av att ta emot barnen, precis som man gjort med barn från Ukraina.
Även Vårdförbundet är kritiska till regeringens linje.
– Det kommer att stå i historieböckerna att Sverige inte hjälpte till. Barn har rätt till vård, säger Sineva Ribeiro från Vårdförbundet.
Även Sjukhusläkarna har skrivit brev till regeringen och framhållit att man har kompetensen att ge vård. Regeringen har å sin sida beslutat att kraftigt stärka stödet till den humanitära krisen i Gaza för 2025, med upp till 800 miljoner kronor, varav betydande summor redan har betalats ut till organisationer på plats och för arbete med palestinska flyktingbarn i Jordanien.
Trots det fortsätter debatten om Sveriges ansvar att ta emot de mest skadade barnen för specialistvård. Regeringen har dock inte uteslutit att man kan komma att ompröva sitt beslut i framtiden.