Sverige har misslyckats med att uppfylla sina åtaganden gällande minskning av växthusgaser. Enligt regeringens senaste prognoser kommer landet att missa EU:s klimatmål för 2030, vilket innebär att utsläppen inom det så kallade ESR-området, som omfattar transporter, jordbruk och uppvärmning, inte kommer att minska tillräckligt. Detta står klart i samband med att budgeten för 2026 presenterades.
Varför missar Sverige sina klimatmål?
Utsläppen inom ESR-området ökade kraftigt under 2024, vilket har lett till att prognoserna nu ser betydligt dystrare ut. Regeringens tidigare åtgärder, som en sänkt reduktionsplikt för bensin och diesel, har bidragit till ökade utsläpp i transportsektorn. Under 2024 såldes mer fossilt drivmedel i Sverige än på tio år, enligt uppgifter från Energimyndigheten.
Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) beskriver situationen som en “baksmälla från den plan” som regeringen tog över 2022. Hon menar att de lösningar som regeringen lagt fram inte har accepterats av samarbetspartierna, vilket förhindrat ytterligare åtgärder för att minska utsläppsgapet.
– De lösningar vi har lagt fram har inte accepterats av de andra partierna, säger Romina Pourmokhtari.
Enligt regeringens beräkningar kommer ESR-målet till 2030 att missas med 4,3 miljoner ton växthusgaser. Detta motsvarar ungefär utsläppen från alla Sveriges bilar under ett halvår.
Vilka konsekvenser får missade klimatmål?
Att missa EU:s klimatmål kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser för Sverige. Medlemsländer som inte uppfyller sina åtaganden till 2030 kan tvingas kompensera genom att köpa överprestationer från andra medlemsstater. Regeringen har ännu inte offentliggjort en bedömning av hur stora dessa kostnader kan bli för Sverige.
Andra länder har redan gjort uppskattningar. I Irland har de nationella myndigheterna beräknat kostnaden till motsvarande 90–290 miljarder kronor fram till 2030. Baserat på regeringens egna utsläppsprognoser och EU:s aktuella prisprognoser för utsläppsenheter, kan kostnaderna för Sverige uppgå till flera tiotals miljarder kronor fram till 2032, beroende på utvecklingen av Sveriges utsläpp och kostnaden för att köpa utsläppsrätter.
Centerpartiets ledare Anna-Karin Hatt (C) beskriver misslyckandet som ett stort misslyckande för regeringen och menar att framtida generationer kommer att få betala för dagens bristande klimatåtgärder.
Regeringen står nu inför en utmaning att intensifiera sina insatser för att minska utsläppen och undvika ekonomiska sanktioner från EU. Med endast sju år kvar till 2030 är tiden knapp för att vända den negativa utsläppstrenden.