Det svenska försvaret förstärks med nya vapensystem som ska kunna neutralisera drönare. Försvarsminister Pål Jonson presenterade på torsdagen en investering på 8,7 miljarder kronor i ett nytt luftvärnskoncept, kallat Gute II. Detta är ett led i regeringens satsning på ett nytt territoriellt luftvärn.
Varför satsar Sverige miljarder på drönarförsvar?
Den ökande användningen av drönare i moderna konflikter, som krigen i Ukraina och händelser kring Iran, har tydligt visat på behovet av ett robust luftvärn. Drönare används ofta som flygande bomber och utgör ett svårhanterligt hot. Försvarsminister Pål Jonson betonar vikten av att kunna möta hot från drönare, helikoptrar, robotar och missiler.
– Luftvärn är en stor prioritet under den pågående upprustningen av försvaret, säger Pål Jonson.
Konceptet Gute II har utvecklats i nära samarbete mellan Försvarets materielverk (FMV), Försvarsmakten och svensk försvarsindustri. Erfarenheter från Ukraina, där landet under flera års krigföring utvecklat en unik expertis på att bekämpa drönare, har varit centrala i utvecklingsarbetet.
Vilka system ingår i den nya satsningen?
Basen i det nya drönarförsvaret utgörs av två huvudsakliga system: BAE Systems Bofors luftvärnskanon Tridon MK2, monterad på lastbil med 40 millimeters kaliber, samt Saabs fjärrstyrda vapenstation Trackfire med 30-millimeterskanoner. Trackfire kan antingen monteras stationärt eller på fordon.
Dessa system är framför allt effektiva mot drönare och helikoptrar. Deras rörlighet är en avgörande faktor, vilket möjliggör snabb transport över längre sträckor.
– Du kan antingen skjuta från lastbilen eller lasta av och du kan ta dig iväg väldigt snabbt därifrån. På väldigt kort tid kan man bekämpa en svärm av drönare, säger Lena Gillström, vd på Bofors.
Systemen är modulära och anpassningsbara för att möta olika typer av hot. De är avsedda att skydda militära förband, men även kritisk infrastruktur som kärnkraftverk, järnvägsknutar och städer.
Försvarsministern påpekade dock att trots den stora investeringen är det inte möjligt att försvara hela landets yta samtidigt, givet Sveriges geografiska storlek. Leveranserna av de nya systemen är planerade att ske löpande från 2027 till och med 2028.