Undersökningen från Skolverket bekräftar en oroande trend: svenska elever i årskurs nio tappar i kunskap och får sämre betyg. Nedgången är särskilt märkbar bland elever födda i Sverige, även om även elever med utländsk bakgrund har svårt att nå godkända resultat. Rapporten understryker vikten av att skolan blir bättre på att ge alla elever likvärdiga möjligheter att lyckas.
Vad visar Skolverkets rapport?
Skolverkets undersökning pekar på en markant försämring av svenska elevers resultat, inte bara nationellt utan även i jämförelse med andra länder i internationella studier som PISA och PIRLS. Försämringen är tydligast inom matematik och naturvetenskapliga ämnen. Tidigare rapporter har även visat att flickor, trots att de historiskt sett presterat bättre, nu tappar i resultat, särskilt i svenska. Elever som bor i kommuner med liten befolkning uppvisar också generellt sämre betyg.
Forskare som har analyserat resultaten pekar på flera möjliga orsaker, bland annat det fria skolvalet, kommunaliseringen av skolan och allt större klasser. Enligt professor Jan-Eric Gustafsson, som medverkat i en rapport på uppdrag av Skolverket, har klasstorlek och lärartäthet betydelse för elevers resultat, särskilt för elever som inte får tillräckligt stöd hemifrån. Han betonar också lärarnas kompetens som en avgörande resursfaktor.
– En av de många slutsatserna är att klasstorlek och lärartäthet har betydelse för elevers resultat, allra tydligast för elever i de tidiga åren och från hem där eleverna inte får stöd i sitt skolarbete. Den allra viktigaste resursfaktorn i skolan är lärarnas kompetens, säger professor Jan-Eric Gustafsson.
Vilka åtgärder planerar regeringen?
Med anledning av rapportens resultat planerar regeringen nu betydande förändringar i skolpolitiken. Utbildningsminister Simona Mohamsson betonar vikten av riktade insatser för elever som har det extra svårt.
– Barn som har det extra svårt i skolan ska ha speciallärare och vara i mindre grupper. De ska inte jobba ensamma framför en skärm, säger Simona Mohamsson.
Fackförbundet Sveriges Lärare har länge varnat för liknande problem och lyfter fram lärarnas begränsade tid och för stora elevgrupper som hinder. Anna Olskog, ledare för Sveriges Lärare, menar att regeringen måste visa konkreta resultat.
– Om regeringen menar allvar måste vi se en ändring i skolan nu, säger Anna Olskog.
Förutom riktade insatser för elever i behov av extra stöd, pekar experter som Fredrik Sandström, högstadielärare i svenska, på behovet av att öka läsningen i skolan och att tidigt identifiera och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Han menar att bristande omvärldskunskap och en minskad läsvana bland unga bidrar till svårigheter i ämnen som svenska.
Den negativa trenden i läsförmåga kopplas även till pandemin, där många skolor upplevde att undervisningen påverkades negativt. Trots detta visar internationella jämförelser att Sverige fortfarande presterar relativt väl jämfört med många andra länder, även om resultaten har sjunkit. Skillnaderna i läsresultat baserat på elevers sociala bakgrund är dock en tydlig faktor som lyfts fram.