Från och med årsskiftet kommer riksdagsledamöterna att få ett högre arvode. Höjningen innebär en ökning med 2 900 kronor per månad, vilket resulterar i en ny månadslön på 81 400 kronor. Beslutet om höjningen har tagits av Riksdagens arvodesnämnd, en oberoende instans som ansvarar för att fastställa ersättningsnivåerna för riksdagens förtroendevalda.
Varför höjs arvodet?
Arvodesnämnden motiverar höjningen med att den ska spegla löneökningarna på den bredare arbetsmarknaden. Nämnden har beaktat de löneökningar som följer av gällande avtal på arbetsmarknaden och den löneutveckling som skett under 2025. Syftet är att hålla riksdagsledamöternas ersättningar i linje med den allmänna löneutvecklingen i samhället.
Sedan den sittande regeringen tillträdde har riksdagsarvodet höjts med 11,5 procent, vilket är mer än under någon annan regering sedan 2006, enligt statistik från riksdagen. Mellan 2011 och 2014 ökade arvodet med 6,8 procent och mellan 2019 och 2022 med 6,9 procent. Mellan 2006 och 2010 gjordes en total ökning på 7,4 procent.
År 2006 tjänade en riksdagsledamot 51 200 kronor. På 20 år har arvodet därmed ökat med 59 procent. Under samma period har medellönen i Sverige stigit med 72 procent.
Vem beslutar om arvodet?
Riksdagens arvodesnämnd består av Jonas Malmberg (ordförande), Peter Egardt och Barbro Holmberg. Nämnden utses av riksdagen men ledamöterna är inte själva riksdagsledamöter. De fattar beslut om ersättningar till riksdagsledamöter, talmannen och statsråden.
– Vi behöver hitta en långsiktig lösning för hela branschen, säger en källa inom riksdagen som vill vara anonym.
Det nya arvodet på 81 400 kronor per månad träder i kraft den 1 januari 2026. Riksdagsledamöter som innehar andra uppdrag, som ordförande eller vice ordförande i ett utskott, erhåller tillägg utöver grundarvodet.
Höjningen har väckt viss uppmärksamhet och diskussion, men nämnden betonar att justeringen är nödvändig för att fortsätta attrahera kompetenta och engagerade personer till politiska uppdrag.