Den nya lagen syftar till att skydda samhället från individer som bedöms utgöra en fortsatt hög risk för vålds- och sexualbrottslighet. Beslutet har mött både starkt stöd och skarp kritik.

Vad innebär säkerhetsförvaring?

Säkerhetsförvaring är ett nytt straff som möjliggör fängelse utan tidsbegränsning. Detta straff riktar sig specifikt mot de brottslingar som efter avtjänat straff fortfarande bedöms vara en betydande fara för allmänheten, särskilt gällande återfall i allvarliga vålds- och sexualbrott.

Enligt uppgifter från 8 Sidor och riksdagen.se är det ett straff som ska användas mot personer med en hög risk att fortsätta med våld och sexbrott om de släpps ut. Syftet är att öka samhällsskyddet.

Centerpartiet var det enda partiet som röstade emot den nya lagen, medan Miljöpartiet valde att inte delta i omröstningen.

Kritik och stöd för den nya lagen

Förespråkare för säkerhetsförvaring menar att det är en nödvändig åtgärd för att skydda samhället från individer som annars skulle kunna fortsätta begå allvarliga brott. De framhåller att lagen ger rättsväsendet ökade möjligheter att hantera de mest riskfyllda individerna.

Kritiker uttrycker dock oro över att låta människor sitta fängslade på obestämd tid utan möjlighet till frigivning. Frågor kring rättssäkerhet och risken för felaktiga domar väcks.

Riksdagens Justitieutskott har tidigare behandlat flera förslag som syftar till att skärpa straffen och öka samhällsskyddet. Bland annat har tioårsgränsen för tidsbestämda straff tagits bort och livstids fängelse kan nu dömas ut som gemensamt straff för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott, enligt betänkandet Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor.

Även reglerna för villkorlig frigivning har skärpts. Den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske har höjts, och tröskeln för att skjuta upp frigivningen vid misskötsamhet har sänkts. Det har också blivit möjligt att skjuta upp villkorlig frigivning om det finns risk för återfall i allvarlig brottslighet, enligt betänkandet Skärpta regler för villkorlig frigivning.

Lagändringarna gällande skärpta regler för villkorlig frigivning började gälla den 1 januari 2026, medan andra relaterade lagändringar träder i kraft den 1 augusti 2026. Den nya lagen om säkerhetsförvaring tillkommer alltså som en del i en bredare reformering av straffsystemet.