Vad innebär beslutet för kommunerna?

Beslutet som riksdagen fattade den 5 november 2025 innebär att uran klassas som ett koncessionsmineral, det vill säga ett mineral som är särskilt viktigt för samhället. Detta gör det möjligt att utvinna uran i Sverige. Förslaget från regeringen, som nu har gått igenom näringsutskottet, innebär att förbudet mot uranbrytning tas bort.

Även om riksdagen har godkänt lagändringarna, som träder i kraft den 1 januari 2026, finns det fortfarande en pågående politisk process gällande kommunernas möjligheter att stoppa uranbrytning. Regeringens förslag syftar till att ta bort det kommunala vetot för verksamheter som hanterar små mängder uran. Dessa verksamheter kommer inte längre att omfattas av krav på tillstånd eller det kommunala vetot. Detta ses som en viktig del för att öka resurseffektiviteten och minska importberoendet av strategiska råvaror, enligt Svemin, branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter.

Oro i Jämtland inför framtiden

I Jämtland har ett utländskt företag visat intresse för att starta en urangruva, vilket har lett till protester från lokalbefolkningen. Kommunerna kring Storsjön har gemensamt uttryckt oro över att brytning i alunskiffer kan riskera att förgifta Storsjön, som utgör en viktig dricksvattentäkt. Trots att urangruvor inte längre klassas som kärntekniska anläggningar enligt kärntekniklagen, vilket förenklar tillståndsprocessen, kvarstår oro för miljökonsekvenserna.

Uran är en central komponent i kärnkraftverk för elproduktion. Trots dess betydelse för energiförsörjningen är uran ett radioaktivt ämne som kräver strikta säkerhetsåtgärder för att minimera risker för både hälsa och miljö. Den ökade efterfrågan på uran globalt har lett till ett ökat intresse för utvinning i Sverige, där uran finns i berggrunden tillsammans med andra metaller och mineral.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet reserverade sig gemensamt mot förslaget. De menar att det finns risker förknippade med uranbrytning som inte har beaktats tillräckligt. Lagändringarna öppnar även upp för fler kustnära områden att bli aktuella för framtida kärnkraftsetableringar, som ett led i energipolitikens omläggning.