Regeringen vill undersöka om det i framtiden ska vara lagligt att offentliggöra uppgifter om dömda sexförbrytare, vilket är en åtgärd som väntas efter domen mot sajten Dumpen. Detta initiativ syftar till att ge samhället bättre verktyg för att varna andra för potentiella faror.

Kan förtalsbrottet anpassas till dagens digitala verklighet?

Förtalsbrottet, som reglerar spridning av nedsättande uppgifter om en person, har varit föremål för diskussion. Enligt nuvarande lagstiftning kan även sanna uppgifter leda till rättsliga påföljder om de sprids på ett sätt som är ägnat att utsätta någon för andras missaktning. Regeringen undersöker nu om lagstiftningen behöver moderniseras för att bättre spegla dagens informationsflöden, särskilt med tanke på den tekniska utvecklingen och internets framväxt.

Enligt en debattartikel från Justitiedepartementet, Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet, publicerad den 17 februari 2026, har antalet anmälda sexualbrott mot barn ökat de senaste tio åren. Regeringen menar att samhällets nuvarande verktyg och låga straffnivåer inte räcker till för att skydda barnen.

– Samhällets oförmåga att få stopp på sexualbrott mot barn är en stor skamfläck, skriver företrädare för regeringen i debattartikeln.

Regeringen har sedan 2022 arbetat fram flera reformer för att stärka skyddet för barn. Sedan den 1 juli 2025 har straffansvaret för köp av sexuell handling och koppleri utvidgats till att även omfatta sexuella handlingar som utförs på distans. Sedan den 1 januari i år är det också möjligt att skjuta upp villkorlig frigivning vid risk för återfall i allvarlig brottslighet, inte minst sexualbrott. Den 15 april i år infördes en ny påföljd, säkerhetsförvaring, som möjliggör frihetsberövande på obestämd tid för den som begår allvarliga sexualbrott mot barn.

Skärpta straff och utökade befogenheter mot sexbrott mot barn

Parallellt med översynen av förtalsbrottet arbetar regeringen för att skärpa straffen för sexbrott mot barn. Dessutom föreslås att polisen ska få utökade befogenheter för att mer effektivt kunna gripa förövare. En annan viktig del i regeringens arbete är att förbättra kontrollen av personer som arbetar med barn, för att ytterligare skydda denna utsatta grupp.

Regeringen har även beslutat om en lagrådsremiss med förslag som syftar till att stärka brottsoffers ställning i rättsprocessen. Dessa förslag innebär bland annat att rätten till målsägandebiträde stärks, särskilt med hänsyn till målsägandens ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning. Vid brott i nära relation ska anmälan om målsägandebiträde göras i ett tidigare skede, vilket motsvarar den ordning som redan gäller för sexualbrott.

Genom dessa samlade åtgärder hoppas regeringen kunna skapa ett tryggare samhälle och samtidigt säkerställa att lagstiftningen anpassas till dagens krav och förväntningar.