Den nya lagstiftningen innebär att straffvärdet för brott kopplade till kriminella nätverk som utgångspunkt bedöms som dubbelt så högt som det annars skulle ha varit. Detta innebär i praktiken en fördubbling av straffen. Om en person döms för ett brott som normalt skulle ge fyra års fängelse, kan straffet nu bli åtta år om brottet har koppling till ett kriminellt nätverk.

Hur påverkar lagen specifika brott?

Förslaget, som presenterades i januari 2026, omfattar en skärpning av närmare femtio straffskalor. Utöver den generella fördubblingen av straffvärdet för nätverksrelaterade brott, införs även möjligheten att döma ut livstids fängelse som ett gemensamt straff för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott. En ny straffskärpningsbestämmelse riktar sig specifikt mot alla brott som har ett samband med kriminella nätverk.

Även presumtionen för häktning utvidgas. Den ska nu omfatta brotten grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och hedersförtryck. Utvidgningen gäller även vid misstanke om försök, förberedelse eller stämpling till ett brott för vilket det inte föreskrivs lindrigare straff än fängelse i fyra år.

Kritik och regeringens svar

Lagrådet, som granskar lagförslag, uttryckte kritik mot regeringens hantering och menade att förslaget var dåligt formulerat och att regeringen hade haft för bråttom. Trots detta har regeringen, bestående av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna, med stöd av Sverigedemokraterna, valt att gå vidare med lagförslaget.

Justitieminister Gunnar Strömmer har kommenterat beslutet med att betona vikten av att farliga brottslingar ska sitta i fängelse för att vanliga människor ska kunna känna sig trygga. Han har även lyft fram att lagändringarna syftar till att åstadkomma ett mer rättvist straffsystem där straffen bättre återspeglar brottslighetens allvar och där brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande.

Denna lagstiftning är en del av en större reform av straffsystemet som regeringen presenterade i januari 2026, baserad på delar av Straffreformutredningens betänkande. Utredningen, ledd av dåvarande riksåklagare och nuvarande rikspolischef Petra Lundh, har beskrivits som den största reformen av det svenska straffsystemet i modern tid. Syftet är att anpassa systemet till dagens samhälle, som skiljer sig markant från den tid då nuvarande straffrättsliga system utformades på 1960- och 1980-talen.