Den svenska regeringen har nyligen lagt fram ett förslag om att utöka möjligheterna att återkalla uppehållstillstånd för personer som inte bedöms uppfylla kraven för att vistas i landet. Förslaget, som antogs av riksdagen den 15 juni, breddar grunderna för återkallande till att omfatta fler situationer än enbart allvarlig brottslighet.
Vilka nya grunder för återkallande införs?
De nya reglerna öppnar för att ett uppehållstillstånd kan återkallas vid en rad olika förseelser. Enligt förslaget kan myndigheter nu granska ärenden som rör obetalda skulder, skatteundandragande, arbete utan tillstånd, kriminell verksamhet, samt kopplingar till extremistorganisationer. Även att inte betala böter eller att ignorera myndighetsbeslut kan bli skäl för återkallande.
Lagen, som ibland beskrivs som lagen om “moralisk karaktär”, gäller för både pågående och framtida ansökningar om uppehållstillstånd, och kan även tillämpas på vissa tidigare beviljade tillstånd. Immigrationsverket får ansvaret att utvärdera varje enskilt ärende, och de berörda individerna behåller rätten att överklaga besluten till domstol.
Regeringen menar att åtgärden är nödvändig för att säkerställa att endast de som uppfyller bosättningskraven får stanna i Sverige.
Kritik mot lagen och dess konsekvenser
Förslaget har väckt oro och kritik från flera håll. Amnesty International varnar för att uppehållstillstånd riskerar att återkallas för handlingar som inte nödvändigtvis utgör brott mot svensk lag. Organisationen Civil Rights Defenders menar att lagen skapar en oklar gränsdragning mellan acceptabelt och oacceptabelt beteende.
– Lagen skapar en suddig linje mellan acceptabelt och oacceptabelt beteende, vilket undergräver principerna om rättsstatsprincipen och likhet inför lagen, säger en talesperson för Civil Rights Defenders.
Även jurister har uttryckt skarp kritik. Enligt Parvana Amir från Asylrättsbyrån riskerar lagförslaget att strida mot både svensk grundlag och Europakonventionen, särskilt gällande återkallande av permanenta uppehållstillstånd. Kritiker lyfter fram risken för rättsliga orättvisor och inskränkningar i yttrandefriheten, samt att reglerna kan leda till en sämre ställning för invandrare jämfört med svenska medborgare.
Regeringen hoppas att de nya reglerna ska träda i kraft den 13 juli.