Regeringen presenterade nyligen ett omfattande förslag om skattesänkningar som beräknas träda i kraft vid årsskiftet. Förslaget, som är en del av höstbudgeten 2024, syftar till att underlätta för svenska hushåll och få fart på ekonomin. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) är syftet att gynna låg- och medelinkomsttagare.
Vad innebär skattesänkningarna konkret?
Förslaget innebär en förstärkning av jobbskatteavdraget med totalt 17,36 miljarder kronor, vilket riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. En person med genomsnittslön beräknas få cirka 400 kronor i sänkt skatt per månad under 2026 jämfört med 2025. Även pensionärer får skattelättnader genom ett förstärkt förhöjt grundavdrag för personer över 66 år, vilket beräknas ge en genomsnittlig sänkning på omkring 150 kronor per månad.
Även personer med sjuk- och aktivitetsersättning berörs. Syftet är att minska skillnaden i beskattning jämfört med arbetsinkomster. Personer med en inkomst som överstiger cirka 54 000 kronor per år beräknas få en skattesänkning på i genomsnitt 150 kronor per månad.
Dessutom föreslås en sänkt skatt på investeringssparkonton (ISK). De första 150 000 kronorna som sparas på ett ISK-konto ska vara helt skattefria, en nivå som planeras att höjas till 300 000 kronor år 2026.
Kritik och framtida planer
Socialdemokraterna har uttryckt kritik mot regeringens förslag, särskilt gällande avsaknaden av höjningar av barnbidraget. Enligt uppgifter från SVT Nyheter kommer skattesänkningarna totalt att ge ett genomsnitt på 2 600 kronor per person och år, vilket motsvarar 216 kronor mer i plånboken varje månad.
Regeringens fullständiga ekonomiska plan kommer att presenteras den 22 september. Förslaget om skattesänkningar bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Finansutskottet har yttrat sig över budgetpropositionen för 2025 och tillstyrker regeringens förslag gällande skattefrågor, inklusive förstärkningar av jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget.