Regeringen har beslutat om ett förslag som innebär att momsen på livsmedel sänks från nuvarande 12 procent till 6 procent. Denna tillfälliga sänkning föreslås träda i kraft den 1 april 2026 och gälla fram till och med den 31 december 2027. Syftet är att ge ett ekonomiskt stöd till hushållen, som under en längre tid påverkats av höga matpriser och inflation.

Hur ska den sänkta matmomsen gynna hushållen?

Förslaget om sänkt matmoms presenterades som en åtgärd för att stärka hushållens ekonomi, särskilt för barnfamiljer och låginkomsttagare som lägger en större andel av sin inkomst på mat. Enligt beräkningar från regeringen kan en barnfamilj spara omkring 6 500 kronor per år till följd av denna skattelättnad. Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att initiativet är ett komplement till den tillfälligt sänkta matmomsen och att regeringen vill se över hur kostnaderna för matkassen fortsatt kan hållas nere.

– Vi vill undersöka hur momsen på livsmedel kan differentieras för att hålla nere kostnaderna för hushållens inköp av särskilt nödvändiga matvaror som många hårt arbetande svenskar köper varje vecka, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Den sänkta momsen omfattar mat i butik och mat som köps för avhämtning, men inte restaurang- och cateringtjänster. För att säkerställa att prissänkningen når konsumenterna har regeringen beslutat att inrätta en grupp som ska övervaka prisutvecklingen i livsmedelsbutikerna. Vice statsminister Ebba Busch har framhållit att skattelättnaden ska gynna folket och inte enbart företagen.

Kritik och alternativa lösningar

Trots regeringens intentioner finns det röster som höjer kritiska röster kring förslagets utformning och effektivitet. Enligt uppgifter från Riksrevisionen, representerad av Peter Johansson, finns det en risk att en generell momssänkning inte når de mest behövande på ett optimalt sätt.

– Om staten verkligen vill hjälpa dem med lägre inkomster är det mer kostnadseffektivt att höja olika bidrag istället för att sänka momsen, säger Peter Johansson från Riksrevisionen.

Han menar att riktade bidrag kan vara ett mer träffsäkert sätt att stödja de hushåll som har det mest ansträngt ekonomiskt. En annan aspekt som lyfts fram är den svenska dagligvaruhandelns struktur, där tre stora aktörer dominerar marknaden. Det finns en oro för att dessa företag inte fullt ut kommer att föra vidare momssänkningen till konsumenterna i form av lägre priser.

Regeringen har även tillsatt en utredning för att se över möjligheten att differentiera momsen på livsmedel, vilket skulle kunna innebära att olika livsmedel beskattas med olika momssatser i framtiden. Detta initiativ syftar till att ytterligare kunna stödja hushållens ekonomi genom att sänka kostnaderna för särskilt nödvändiga matvaror.