Förslaget innebär en utökad betygsskala med tio steg, från 1 till 10, där det inte finns en skarp gräns för godkänt. Detta skiljer sig från dagens system där F markerar icke godkänt. Bakgrunden till reformen är en oro för att många elever inte når tillräckliga kunskaper för att fortsätta sina studier, och att dagens betyg inte alltid speglar elevers kunskaper på ett likvärdigt sätt.
Hur ska det nya systemet fungera?
Det nya betygssystemet, som föreslås träda i kraft från höstterminen 2028, syftar till att skapa en mer rättvisande bild av elevers kunskaper. Enligt ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet den 17 mars 2026, kommer det nya systemet att inkludera en ny modell för att beräkna meritvärden. Detta meritvärde ska bestå av både elevens betygsvärde och resultatet från nationella slutprov.
För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan kommer det att krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan. Även gymnasieexamen kommer att utfärdas baserat på ett genomsnittligt betyg om minst 4. Meritvärdet ska även ersätta betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan.
Nationella slutprov och lärares roll
En central del av reformen är införandet av nationella slutprov. Dessa prov kommer att ersätta dagens nationella prov och ska rätas centralt. I grundskolan och specialskolan införs dessa slutprov från och med våren 2031, medan gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå får dem från våren 2029.
Regeringen betonar vikten av att lärare får bättre förutsättningar och tid till sitt kärnuppdrag, undervisningen. Detta framgår i ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet den 2 februari 2026. Reformen med nya läroplaner, ett nytt betygssystem och reglerad undervisningstid för lärare ses som de största reformerna på skolans område på 30 år.
– Skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för undervisningens kvalitet. Nu säkerställer vi att lärare får bättre förutsättningar och ordentligt med tid till undervisningsuppdraget, samtidigt som skolans kunskapsuppdrag återupprättas, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.
Förslaget måste godkännas av riksdagen innan det kan träda i kraft. Om det går igenom kommer det att innebära en betydande förändring för både elever och lärare i hela landet från och med höstterminen 2028.