Regeringen presenterade den 19 januari 2026 ett förslag om att införa offentlighetsprincipen för fristående förskolor, skolor och fritidshem. Syftet är att öka insynen och transparensen inom friskolesektorn, en åtgärd som beskrivs som en av de största reformerna på skolans område på 30 år. Förslaget är en del av en bredare satsning för att “helrenovera” friskolesystemet.
Vad innebär införandet av offentlighetsprincipen?
Införandet av offentlighetsprincipen innebär att friskolor i större utsträckning kommer att behöva redovisa offentliga uppgifter, precis som kommunala skolor. Detta kan inkludera information om hur skolpengen används, personalens kompetens och elevresultat. Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson betonar behovet av ökad insyn och lika villkor mellan friskolor och kommunala skolor.
– Vi har sett ett behov av ökad insyn i friskolor, och därmed lika villkor mellan friskolor och kommunala skolor, säger Simona Mohamsson.
Kulturminister Parisa Liljestrand tillägger att man samtidigt arbetar för att den administrativa bördan inte ska bli orimligt betungande för mindre friskolor. Förslaget syftar till att säkerställa att friskolor lever upp till höga krav och undviker oegentligheter.
Skärpta regler och förbud mot värdeöverföring
Utöver offentlighetsprincipen har regeringen, genom en lagrådsremiss den 13 maj 2026, föreslagit ytterligare skärpningar för friskolesektorn. Dessa inkluderar ett förbud mot värdeöverföring, vilket innebär att medel ska stanna kvar inom verksamheterna. Ett krav på särskild redovisning ska införas för att möjliggöra uppföljning av hur medlen används.
Förslagen syftar också till att skärpa kraven på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi, samt att ge Skolinspektionen och kommunerna utökade befogenheter att ingripa vid regelbrott. Det finns också ett förslag om att endast juridiska personer ska kunna vara enskilda huvudmän inom skolväsendet.
Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, menar att införandet av offentlighetsprincipen inte var deras utgångspunkt, men att de gjorda lättnaderna för mindre friskolor är positiva.
– Jag tycker också att det är bra att det ska göras en utvärdering av den administrativa bördan, säger Mathias Bengtsson.
Regeringen menar att det finns inbyggda problem i det nuvarande friskolesystemet, såsom att vinstintresset ibland prioriteras över utbildningskvalitet, anställning av obehöriga lärare och problem med glädjebetyg. Syftet med de nya reglerna är att skydda förskolan och skolan från oseriösa aktörer och säkerställa en trygg och bra utbildning för alla barn.