Många människor i Sverige får ekonomiskt stöd från staten i form av olika bidrag som barnbidrag, föräldrapenning eller bostadsbidrag. Även invandrare har rätt till dessa bidrag. Nu vill regeringen ändra reglerna för att göra det svårare för nyanlända att få tillgång till dessa förmåner.

Vad innebär det nya förslaget?

Regeringen vill införa ett så kallat bosättningskrav. Detta innebär att personer som kommer till Sverige måste ha bott lagligt i landet i minst fem år innan de kan få ta del av en rad olika bidrag, däribland barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning och sjukersättning. Förslaget presenterades av finansminister Elisabeth Svantesson (M) och Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling.

– Det är inte självklart att den som invandrar till Sverige från första dagen ska ha tillgång till alla våra delar i socialförsäkringssystemet. Tvärtom, vi tycker att det är rimligt att man inte har det, säger Elisabeth Svantesson enligt uppgifter från SVT Nyheter.

Enligt uppgifter från Sveriges Radio kommer de nya reglerna att träda i kraft den 1 januari 2027 och endast gälla för personer som invandrar till Sverige efter det datumet. De som redan befinner sig i landet omfattas inte av de nya kraven.

Finns det undantag eller “snabbspår”?

Ja, det finns ett så kallat “snabbspår” som möjliggör för personer att få tillgång till bidragen snabbare än efter fem år, förutsatt att de uppfyller vissa inkomstkrav. Dessa krav är antingen att ha en månatlig inkomst på minst 40 032 kronor under sex månader i följd, eller att ha tjänat minst 20 850 kronor i månaden under tolv av de senaste tjugofyra månaderna. Detta framgår av information från Dagens Nyheter.

Ludvig Aspling från Sverigedemokraterna menar att det lägre lönekravet, som är satt lägre än vad en utredning föreslagit, är till för att bättre matcha lönenivåerna på den svenska arbetsmarknaden. Han tillägger att de nya reglerna skickar en signal till dem som söker sig till Sverige enbart för att ta del av förmåner.

– Välj gärna ett annat land, säger Aspling enligt uppgifter från Svenska Dagbladet, och hoppas att reformen kan leda till färre asylsökande.

Det är värt att notera att EU-rätten kräver att även bosättningstid i andra EU-länder räknas in i de fem åren. Detta innebär att kravet gäller oavsett medborgarskap, men kommer främst att påverka tredjelandsmedborgare. Regeringen har valt att inte införa kvalificeringskrav för ekonomiskt bistånd, det vill säga socialbidrag, eller för assistansersättning, trots att utredningar föreslagit detta.