Den svenska regeringen har valt att revidera sitt förslag gällande straffbarhetsåldern för unga lagöverträdare. Det ursprungliga förslaget, som presenterades i januari 2026, innebar att 13- och 14-åringar skulle kunna dömas till fängelse för allvarliga brott som mord, mordförsök, grov våldtäkt och allvarliga sprängningar. Denna åldersgräns var tänkt att gälla under en femårsperiod.

Varför backar regeringen från 13-årsgränsen?

Anledningen till att regeringen nu väljer att höja gränsen till 14 år är en osäkerhet kring stödet i riksdagen. Justitieminister Gunnar Strömmer uppger att de uppgifter regeringen har indikerar att ett förslag om en 13-årsgräns inte skulle samla tillräckligt stöd. Om förslaget hade fallit i riksdagen, hade Sverige fortsatt att ha 15 år som den nedre gränsen för fängelsestraff, vilket regeringen anser vore olyckligt.

– Om vi inte skulle få en majoritet i kammaren för vårt förslag skulle vi stå kvar på samma ruta som i dag, det vill säga 15 år, säger Gunnar Strömmer enligt uppgifter till TT.

Förslaget har mött kritik från flera håll, bland annat från lagrådet. Även inom Tidöpartierna har det funnits tveksamheter, framför allt från ledamöter inom Liberalerna, vilket bidragit till regeringens beslut att ändra förslaget.

Vad innebär det nya förslaget?

Det reviderade förslaget innebär att straffbarhetsåldern för de allvarligaste brotten sänks till 14 år. Detta nya förslag förväntas ha bättre möjligheter att gå igenom riksdagen. Regeringen hoppas att det nya förslaget ska kunna behandlas under sommaren och tas upp för omröstning i augusti.

Socialdemokraterna har tidigare motsatt sig förslaget om en 13-årsgräns och istället föreslagit en tillfällig sänkning till 14 år för de grövsta brotten. Med regeringens nya inriktning ser det ut som att det finns en möjlighet till enighet i riksdagen.

Regeringens övergripande syfte med lagändringarna är tredelat: att stärka samhällets skydd mot allvarligt våld, att förbättra brottsoffrens upprättelse och att på ett bättre sätt ta hand om och rehabilitera barn som begår allvarliga brott. Justitieminister Gunnar Strömmer betonar att situationen är akut och att åtgärderna måste spegla allvaret. Han menar att man måste agera på båda sidor av problemet – att skydda samhället från unga som begår våld, samtidigt som man tar hand om de barn som själva kan vara utsatta för hot och utpressning.