Regeringen har presenterat ett förslag om att införa en form av civilplikt för unga, som ett alternativ till den traditionella militärtjänsten. Den nya plikten, som planeras att träda i kraft 2027, innebär att unga kan utbildas för att arbeta inom räddningstjänsten eller i skyddsrum, utan att behöva hantera vapen.
Varför införs civilplikt utan vapen?
Förslaget är en del av regeringens strategi för att stärka Sveriges beredskap vid kris eller krig. Behovet av fler utbildade personer inom samhällsviktiga funktioner, såsom räddningstjänst och vård, är en av de främsta anledningarna till att man nu vill införa civilplikt.
– Jag hoppas och tror att de här befattningarna kan vara attraktiva för dagens ungdomar, att man kan bidra och göra något för sin nation utan att bära vapen i hand, säger Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Den nya, långa grundutbildningen för civilplikt förväntas dra igång 2027. Inledningsvis kommer det att ske i liten skala. Inom kommunal räddningstjänst handlar det om ungefär 200 unga per år som kommer att kallas. Från 2029 ska antalet växa till mellan 1 500 och 2 000 individer årligen, enligt MSB. För tjänstgöring i skyddsrum behövs färre, uppskattningsvis hundratals individer som ska utbildas.
Kortare utbildningstid och bredare åldersgrupp
Utbildningen för civilplikt ska vara kortare än den militära värnplikten. Medan den militära värnplikten vanligtvis sträcker sig över cirka 40 veckor, är civilpliktens utbildning tänkt att vara ungefär hälften så lång, det vill säga omkring 14 till 20 veckor beroende på inriktning.
Redan nästa år, 2026, kan de första unga bli utvalda att påbörja utbildningen för civilplikt. De 18- och 19-åringar som ska mönstra då blir de första att tas ut till den återuppväckta civilplikten. Plikt- och prövningsverket avgör vilka som tas ut till värnplikt respektive civilplikt. Mikael Frisell tror att det kommer att vara möjligt att framföra önskemål om civilplikt, men att det i slutändan är Plikt- och prövningsverket som avgör baserat på kraven för respektive tjänstgöring.
Utöver unga vill regeringen även se att fler vuxna kan utbildas och genomföra civilplikt. Genom att inkludera en bredare åldersgrupp i civilplikten hoppas man kunna möta de ökade behoven inom samhällsviktiga funktioner som vård och räddningstjänst. Civilplikten är en del av totalförsvarsplikten, som omfattar alla svenska medborgare mellan 16 och 70 år. Regeringen beslutade i december 2023 att aktivera civilplikten inom kommunal räddningstjänst och elförsörjning, vilket trädde i kraft i januari 2024. Den 4 december 2025 fattade regeringen beslut om att bredda civilplikten ytterligare, för att öka Sveriges försvarsförmåga.