Regeringen har aviserat en extra satsning på 80 miljarder kronor i sin senaste ekonomiska plan, vilken presenterades av finansminister Elisabeth Svantesson i torsdags. Denna omfattande summa har dock väckt starka reaktioner bland politiska motståndare i riksdagen.
Varför kritiserar oppositionen regeringens ekonomiska plan?
Kritiken från oppositionen kretsar kring flera punkter, bland annat tidpunkten för satsningen, dess syfte och regeringens generella ekonomiska hantering. Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Mikael Damberg menar att finansminister Elisabeth Svantesson har tappat kontrollen över landets ekonomi. Enligt Damberg är den stora pengainjektionen ett direkt resultat av regeringens tidigare misslyckanden inom ekonomisk politik, och att den nuvarande åtgärden är en följd av en oförmåga att effektivt hantera ekonomin.
Även Vänsterpartiet delar kritiken. Ida Gabrielsson anser att regeringen har dröjt för länge med att ge stöd till låginkomsttagare. Hon betonar att många hushåll har väntat för länge på nödvändig hjälp, och att regeringens satsning kommer för sent för att ha önskad effekt.
Centerpartiets Martin Ådahl ser satsningen som ett potentiellt panikdrag inför det kommande valet. Han ifrågasätter regeringens strategiska plan och menar att medlen riskerar att spridas ut utan en tydlig riktning. Ådahl föreslår istället att en del av pengarna borde användas för att sänka skatten för företag, vilket enligt honom skulle kunna skapa fler arbetstillfällen.
Finanspolitiska rådets syn på regeringens agerande
Finanspolitiska rådet, en expertmyndighet som granskar regeringens finanspolitik, har riktat skarp kritik mot de presenterade åtgärderna. I sin senaste rapport beskriver rådet det som anmärkningsvärt att regeringen lånar pengar för att finansiera försvaret samtidigt som man sänker inkomstskatten.
– Framtida generationer får betala räntekostnader när finansieringen skjuts på framtiden, säger Lars Heikensten, rådets ordförande.
Enligt Finanspolitiska rådet är årets rapport den hittills allvarligaste kritiken mot regeringens hantering av det finanspolitiska ramverket. Rådet kritiserar specifikt att staten lånar pengar till försvaret utan att redovisa hur de ökande försvarsutgifterna på sikt ska finansieras. Dessutom ifrågasätter rådet den expansiva budgeten på 80 miljarder kronor, och menar att det är anmärkningsvärt att lånefinansiering beskrivs som nödvändig samtidigt som inkomstskatten sänks med ett liknande belopp.
– Det är ett politiskt val som man gör, säger Heikensten.
Finanspolitiska rådet föreslår att varken den tillfälliga sänkningen av matmomsen eller den tillfälligt sänkta arbetsgivaravgiften för unga borde genomföras, då dessa åtgärder belastar statsfinanserna ytterligare.
Hur de 80 miljarderna exakt ska fördelas är ännu inte helt fastställt. Regeringen har samarbetat med Sverigedemokraterna i utformningen av planen, och den fullständiga planen förväntas presenteras den 22 september. Finansminister Elisabeth Svantesson har tidigare meddelat att reformutrymmet för kommande mandatperiod är i princip helt förbrukat.