Kyrkovalet i Sverige, som äger rum den 21 september, ger alla medlemmar över 16 år möjlighet att delta i valet. Med över fem miljoner medlemmar är detta en viktig demokratisk process. Men tyvärr kan inte alla som har rösträtt utnyttja den. Enligt rapporter från Sveriges Radio och olika organisationer som arbetar för rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar, hindras flera av dessa personer från att rösta.
Varför nekas röstkort till berättigade väljare?
Problemet ligger ofta hos de gode män som är ansvariga för att hjälpa dessa individer. Många gode män ger inte röstkortet till den person de representerar, eftersom de inte tror att personen kan rösta. Detta är ett allvarligt problem eftersom det strider mot deras skyldigheter. Enligt lag måste en god man som tar hand om posten åt en annan person ge röstkortet till den personen.
Det är dock möjligt att rösta utan röstkort. Det enda som krävs är att ta med legitimation och prata med någon i röstlokalen för att få rösta. Detta är en viktig påminnelse för alla som kan komma att missa sin chans att delta i valet på grund av bristande stöd.
Lågt valdeltagande trots rösträtt
Statistik visar att endast två av tio personer med intellektuell funktionsnedsättning röstar i allmänna val. En orsak till det låga valdeltagandet är brist på kunskap om hur man röstar, samt att politisk information sällan presenteras på ett lättförståeligt klarspråk. Detta gör det svårt för många att förstå politiken och känna sig delaktiga.
Medborgarskolan, i samarbete med Heroes in Sweden, erbjuder numera föreläsningen ”Allas röster räknas” för att öka medvetenheten och kunskapen om rösträtt. Föreläsningen fokuserar på demokrati och politik på lättförståelig svenska, och reser ut till olika boenden för att informera och diskutera.
– Att rösta är en av våra grundläggande rättigheter som medborgare och att alla som har rösträtt inkluderas i valet är en viktig demokratifråga, säger Rebecca Wåtz, verksamhetsutvecklare på Medborgarskolan i Linköping.
Det är viktigt att alla röstberättigade kan utöva sin demokratiska rättighet, och att hinder för detta undanröjs. Kyrkovalet närmar sig, och förhoppningen är att fler personer med intellektuella funktionsnedsättningar får möjlighet att delta i år.