Förtroendebarometern, en årlig undersökning från Medieakademien, visar en positiv trend för svenskarnas syn på de politiska institutionerna. Fler svenskar än tidigare anser att landet utvecklas i rätt riktning. Även förtroendet för både riksdagen och regeringen har ökat, vilket kan ses som en viktig signal inför kommande politiska utmaningar. Valmyndigheten, som ansvarar för att organisera landets val, åtnjuter också ett högt förtroende bland befolkningen.
Liberalernas utmaningar kvarstår
Trots den generella uppgången i förtroende för politiken, fortsätter Liberalerna att kämpa. Endast sju procent av de tillfrågade uppger att de har förtroende för partiet. Detta placerar dem i sällskap med aktörer som företaget Tesla och plattformarna Flashback och Tiktok, enligt uppgifter från Medieakademien. Enligt en analys från Novus i mars 2026 hade Liberalerna ett väljarstöd på 1,8 procent, och har inte legat över 4-procentspärren sedan november 2022. Partiledarens, Johan Pehrson, personliga förtroendesiffror har också varit låga, med endast 4 procent i februari 2026. Även om medieuppmärksamhet kring partiet nyligen har vänt en nedåtgående trend, kvarstår utmaningarna.
Polisen och försvaret i topp – Nato tappar
Undersökningen belyser också vilka institutioner som åtnjuter högst förtroende i samhället. Polisen toppar listan, tätt följd av det svenska försvaret. Bland företag är det Systembolaget som har det högsta förtroendet hos svenskarna. På andra sidan spektrumet har förtroendet för försvarsalliansen Nato minskat jämfört med tidigare år, enligt Medieakademien.
Förtroendebarometern mäter svenskarnas tillit till olika samhällsinstitutioner och företag. Tillit definieras som att lita på någon eller något, och anses vara en fundamental byggsten för ett fungerande samhälle. Den generella trenden med ökat förtroende för politiken kan vara en viktig faktor i den pågående debatten om svensk demokrati, där väljarnas engagemang och tillit till politiska system är centrala. Väljarflödena visar dock på en fortsatt hög rörlighet, där omkring elva procent av väljarna har bytt parti sedan valet 2022, vilket motsvarar cirka 770 000 personer, enligt uppgifter från Novus.