Synskadade och blinda använder punktskrift som ett primärt verktyg för läsning. Niklas Mattsson, talesperson för Synskadades riksförbund (SRF), betonar att punktskriftens relevans kvarstår. SRF driver frågan om att öka användningen av punktskrift i kommande val.
Valmyndigheten erbjuder visserligen valmaterial och valsedlar med partinamn i punktskrift. Problemet uppstår vid personkryssning, då listor med kandidatnamn i punktskrift saknas. Detta tvingar synskadade väljare att be om hjälp, vilket omöjliggör en hemlig röstning.
Är hemlig röstning en rättighet för alla?
Att garantera en hemlig röstning är en grundläggande demokratisk rättighet. Niklas Mattsson menar att dagens valsystem i Sverige inte är jämlikt för alla väljargrupper. För att uppnå fullständig jämlikhet och säkerställa rätten till en hemlig röst för synskadade, kräver Mattsson och SRF att även kandidatlistorna görs tillgängliga i punktskrift.
Med endast nio månader kvar till valet den 13 september, uttrycker SRF skepsis kring möjligheten att genomföra dessa förändringar i tid. Trots detta fortsätter organisationen sitt arbete för en mer inkluderande valprocess. Cirka 100 000 personer i Sverige använder punktskrift, enligt uppgifter från 8 Sidor. Punktskriften, som uppfanns av Louis Braille år 1825, består av upphöjda punkter som bildar bokstäver och siffror.