Regeringen och Sverigedemokraterna har föreslagit att sänka straffbarhetsåldern för allvarliga brott från 15 till 13 år. Förslaget innebär att även barn så unga som 13 och 14 år skulle kunna dömas till fängelse. Detta trots kritik från bland annat Lagrådet, som menar att förslaget strider mot barnkonventionen. Justitieminister Gunnar Strömmer försvarar dock förslaget med hänvisning till en ökning av allvarliga brott bland yngre.
Varför är Martin Holmgren kritisk till förslaget?
Martin Holmgren, generaldirektör för Kriminalvården, uttrycker en grundläggande oro över att barn dessa åldrar ska placeras i fängelse. Han menar att en 13-åring är för omogen för att hantera ett fängelsestraff och att alternativ som socialtjänstens insatser skulle vara mer lämpliga.
– I grund och botten är det inte det. En 13-åring är så omogen att den, om den gör fel, borde tas om hand på ett annat sätt av exempelvis socialtjänsten, säger Martin Holmgren i SVT:s program 30 minuter.
Han betonar att hans åsikt är personlig och att det ytterst är politiken som bestämmer.
Vilka argument förs fram för att sänka straffåldern?
Regeringen motiverar förslaget med en ökning av dödliga skjutningar och ett växande antal minderåriga som begår grova brott. Mellan 2012 och 2022 tredubblades antalet dödliga skjutningar, och regeringen ser en utveckling där brottsligheten kryper ner i åldrarna.
– Vi har en utveckling det senaste decenniet där den här typen av brottslighet kryper ner i åldrarna. Då är det också rimligt att staten väljer att ingripa, säger Martin Holmgren.
Regeringen har lagt fram en proposition till riksdagen där lagändringen föreslås träda i kraft den 2 augusti. Enligt justitieminister Gunnar Strömmer underskattar Lagrådet allvaret i situationen och att det finns ett akut läge med livsfarligt våld som motiverar åtgärder.
Vilka utmaningar står Kriminalvården inför?
Om förslaget går igenom kommer Kriminalvården att få ansvaret för att ta hand om betydligt yngre fångar än idag. Detta innebär en stor omställning för myndigheten. Kriminalvården befinner sig redan i ett allvarligt läge med överfulla fängelser och häkten. Beläggningsgraden på svenska anstalter har legat på över 113 procent, och trängseln skapar säkerhetsrisker. Att nu även inkludera 13- och 14-åringar i systemet kan ytterligare anstränga resurserna.
Forskare inom straffrätt, som Axel Holmgren, menar att hårdare tag inte nödvändigtvis minskar risken för återfall i brott. Istället kan det ha motsatt effekt, då den kriminella identiteten och umgänget ofta styr risken för återfall mer än typen av påföljd.