Många individer som är involverade i kriminella nätverk får del av statliga bidrag. Enligt uppgifter från Försäkringskassan rör det sig om cirka 4 000 personer som antingen är aktivt gängkriminella eller har nära kopplingar till sådana miljöer. Dessa bidrag inkluderar bland annat sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsstöd, vilka normalt är avsedda för personer som av olika anledningar inte kan arbeta.
Hur går fusket till?
En betydande del av dessa utbetalningar sker genom bedrägerier. Försäkringskassan rapporterar att metoder som falska läkarintyg och skenäktenskap används för att erhålla bidrag. Genom att påstå sig vara separerad från en partner, trots att man fortfarande bor tillsammans, kan individer felaktigt öka sitt bidragsbelopp.
Socialförsäkringsminister Anna Tenje uttrycker stark kritik mot situationen.
– Pengarna ska gå till folk som behöver det. I stället hamnar pengar hos brottslingar, säger Anna Tenje.
Regeringen avser att införa nya lagar under nästa år för att adressera problemet. En central åtgärd är att ge olika myndigheter utökad möjlighet att dela information om individer, vilket förväntas underlätta kontrollen av bidragsfusk.
Nya åtgärder mot bidragsbrott
Utöver informationsdelning planerar regeringen att införa en spärr för personer som upprepade gånger döms för bidragsbrott. Enligt uppgifter från regeringen uppgår de felaktigt utbetalda bidragen till miljarder kronor årligen, varav en betydande del bedöms vara direkt bidragsbrott. Syftet är att upprätthålla legitimiteten för välfärdssystemen.
– Hårt arbetande människor måste kunna lite på att pengarna går till rätt personer, säger Anna Tenje.
Polisens senaste lägesbild visar att det finns omkring 67 500 personer inom den svenska gängmiljön, varav cirka 17 500 bedöms vara aktivt gängkriminella. Regeringens åtgärder syftar till att strypa den ekonomiska tillförseln till kriminella nätverk och därmed försvåra deras verksamhet.