Leijonborg, som ledde Folkpartiet (nuvarande Liberalerna) mellan 1997 och 2007, har varit borta från den aktiva politiken i många år. Han ser ett behov av att bidra till sitt gamla parti som nu kämpar med ett svagt opinionsstöd och en pågående debatt om partiets inriktning.
Kan Lars Leijonborg stabilisera Liberalerna?
Lars Leijonborgs återkomst ses av många som ett försök att stabilisera Liberalerna och återvinna väljarnas förtroende. Partiet befinner sig i en prekär situation, med opinionsmätningar som visar på ett lågt stöd, och en oro för att inte klara riksdagsspärren. Den nuvarande partiledaren Simona Mohamsson har väckt intern debatt genom att öppna för samarbete med Sverigedemokraterna i en framtida regering.
På söndag håller Liberalerna ett möte där medlemmarna ska rösta om Mohamssons fortsatta ledarskap. Leijonborgs comeback kan ses som ett stöd för Mohamssons linje, eller som ett försök att erbjuda en stabiliserande kraft. Hans erfarenhet från tidigare valframgångar, som när partiet gick starkt framåt 2002, kan vara avgörande.
– Liberalerna är i ett svårt läge, men behövs definitivt i svensk politik. Därför känns det roligt att få möjlighet att göra en insats, säger Lars Leijonborg i ett pressmeddelande.
Partiledaren Simona Mohamsson välkomnar beskedet.
– Det är ett styrkebesked för Liberalerna. Hans värderingar, reformvilja och erfarenhet stärker vårt parti och arbetet för våra idéer, säger hon enligt nyhetsbyrån TT.
Leijonborgs politiska arv och kontroverser
Lars Leijonborg, som fyller 77 i år, är en profil som väcker känslor. Under sin tid som partiledare kallades han “Leijonkungen” efter partiets framgångar. En av hans mest profilerade politiska frågor var införandet av ett språktest för att få svenskt medborgarskap, ett förslag som dock aldrig genomfördes.
Hans sista år som partiledare präglades av skandalen kring Folkpartiets dataintrång i Socialdemokraternas intranät Sapnet. Tre personer dömdes senare för brottet. Efter tiden i politiken har Leijonborg haft flera styrelseuppdrag, bland annat som ordförande för Friskolornas riksförbund och för Karolinska institutet. Han tvingades lämna KI efter avslöjanden om kirurgen Paolo Macchiarinis experimentella transplantationer.
Leijonborg har även öppnat för möjligheten att ta en ministerpost, trots att han betonar att han inte aktivt planerat för en sådan roll.
– Jag trodde att jag stängt dörren till politiken, men den dörren var tydligen olåst, säger han i en intervju med SVT.
Leijonborgs återkomst sker samtidigt som partiet brottas med interna ideologiska strider och ett skiftande politiskt landskap. Hans närvaro i riksdagsvalet kan påverka Liberalernas möjligheter att navigera dessa utmaningar.