Regeringen har föreslagit att straffbarhetsåldern ska sänkas till 13 år, vilket skulle innebära att även de yngsta tonåringarna kan dömas till fängelse för allvarliga brott. Detta trots att barn i åldern 15 till 17 år redan kan dömas till fängelse enligt ett riksdagsbeslut. Kriminalvården arbetar redan med att förbereda platser för dessa äldre ungdomar, men ser stora svårigheter med att inkludera ännu yngre individer.

Är Kriminalvården rustad för att ta emot 13-åringar?

Kriminalvården har i sitt remissvar till regeringen framfört att myndigheten inte är fullt ut förberedd eller rustad för att ta emot 13- och 14-åringar i fängelse. Även om det pågår arbete med att skapa särskilda avdelningar för unga lagöverträdare, inklusive skollokaler, pekar myndigheten på stora praktiska utmaningar. Dessa platser är initialt tänkta att rymma 15–17-åringar, och att inkludera ännu yngre barn skulle kräva ytterligare anpassningar.

Avgående generaldirektör Martin Holmgren har tidigare uttryckt en personlig oro kring att placera så unga individer i fängelse. Han menar att en 13-åring typiskt sett är för omogen för att hantera en fängelselivsstil och att samhället borde erbjuda andra former av omhändertagande. Kriminalvården betonar att frågan om straffbarhetsålder i slutändan är en kriminalpolitisk fråga, men att de som myndighet ser stora risker med förslaget.

Kritik från flera håll

Förslaget att sänka straffbarhetsåldern till 13 år har mött omfattande kritik inte bara från Kriminalvården utan även från en rad andra aktörer inom rättsväsendet och barnrättsorganisationer. Poliser, åklagare, domare, Barnombudsmannen, BRIS och UNICEF har alla uttryckt skepsis eller direkt motstånd mot idén.

Forskning inom kriminologi och neurovetenskap tyder inte på att en sänkt straffålder leder till minskad återfallsrisk eller avskräcker unga från att begå brott. Tvärtom varnar Kriminalvården för att en fängelsevistelse i så ung ålder kan leda till negativa konsekvenser för individens framtida utveckling och integration i samhället.

Regeringens minister Gunnar Strömmer har meddelat att samtliga remissvar kommer att granskas noggrant innan ett slutgiltigt beslut fattas. Debatten om hur unga lagöverträdare bäst ska hanteras, med beaktande av både brottsförebyggande och individens bästa, fortsätter att vara en central fråga i den svenska rättspolitiken.