Regeringen och Sverigedemokraterna har propagerat för att öka möjligheterna för invandrare att återvända till sina hemländer. Ett led i detta arbete har varit att skicka ut brev till landets kommuner för att diskutera hur de kan bidra. Ett konkret förslag är att höja återvandringsbidraget, vilket skulle kunna träda i kraft redan nästa år. Initiativet har dock mötts av skepsis från flera kommuner runt om i landet.
Varför säger kommunerna nej?
Motståndet mot regeringens återvandringsförslag manifesterar sig genom att kommuner tackar nej till att delta i samtal och samarbeten. Jokkmokks kommun var tidigt ute med att meddela sitt nej, och har sedan följts av en rad andra kommuner, bland annat Växjö, Malmö, Lund, Ljusnarsberg, Härjedalen, Östersund, Gällivare och Kiruna. Enligt P4:s kartläggning har hittills 75 av Sveriges 290 kommuner tackat nej till ett möte om frivillig återvandring med regeringens samordnare.
Kommunerna som tackar nej motiverar ofta sitt beslut med att de vill behålla sina invånare och att invandring ses som en tillgång snarare än ett problem. Malin Lauber, socialdemokratisk kommunalråd i Växjö, uttrycker detta tydligt:
– Vi vill inte att människor ska flytta härifrån, oavsett om de ska flytta till Somalia eller Stockholm. Vi vill ha kvar Växjöborna här, säger hon till Aftonbladet.
Även i Kiruna, där det råder brist på arbetskraft, ser man positivt på att människor väljer att bygga sina liv i kommunen. Mats Taaveniku, kommunstyrelsens ordförande i Kiruna, skriver i ett brev att invånarna är en tillgång.
Regeringens syn på kommunernas nej
Migrationsminister Johan Forssell (M) har uttryckt kritik mot de kommuner som tackar nej till samarbete. Han menar att kommunerna misstolkar regeringens intentioner och undanhåller sina invånare information. Enligt Forssell handlar det inte om att uppmana människor att lämna Sverige, utan om att ge stöd till de som redan önskar att återvända.
– Det finns inget tvång i detta, men det är informa, säger Forssell enligt SVT Nyheter.
Han menar vidare att nej-svar främst kommer från kommuner som styrs av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister, och ser det som ett bevis på en “rent ansvarslös migrationspolitik”. Regeringen hävdar att de flesta kommuner är positiva till initiativet och avfärdar kritiken som ett försök att “plocka politiska poänger”.
Trots regeringens synsätt fortsätter allt fler kommuner att tacka nej. Lund, som styrs av Moderaterna och Socialdemokraterna, har också uttryckt kritik. Rasmus Törnblom (M) från Lund säger till SVT Nyheter att frågan inte är viktig för kommunen och att det finns andra prioriteringar. Även i Borås, där en koalition med minst ett Tidöparti styr, har man tackat nej. Anna Svalander (L) i Borås menar att det inte är en stor uppgift för kommunen att arbeta för återvandring, och att man istället vill bli fler invånare.