Kommunen har mottagit en begäran från regeringen om att delta i ett samtal för att stärka arbetet med frivillig återvandring. Svaret från Jokkmokk, som har cirka 4 700 invånare, var ett tydligt “Tack, men nej tack”. Kommunledaren Roland Boman (Fjk) uttrycker i ett brev sitt missnöje med regeringens politik och menar att den skapar en uppdelning mellan människor.
Varför säger Jokkmokk nej till återvandring?
Kommunstyrelsens ordförande Roland Boman beskriver regeringens politik som “osvensk” och framhåller att Jokkmokk står för en annan människosyn. I ett inlägg på sociala medier, som fått stor spridning, skriver han: “Jokkmokk är VI, inget annat. Ta mig f-n.” Brevet till regeringens nationella samordnare för återvandring, Teresa Zetterblad, betonar att alla människor är lika mycket värda och att kommunen behöver alla sina invånare.
– Alla människor som bor här bidrar på olika sätt. Det skulle inte fungera om folk som flyttat hit de senaste 15 åren och blivit jokkmokkare flyttar härifrån, säger Roland Boman till Flamman. Han menar att hela Norrbotten skriker efter arbetskraft, och att det är “knepigt” att regeringen tycker att människor som arbetar ska flytta från Sverige.
Boman föreslår istället att de pengar som avsatts för återvandringsbidrag skulle kunna användas som ett flyttbidrag till glesbygdskommuner som Jokkmokk, vilka har ett stort behov av arbetskraft.
Fler kommuner följer Jokkmokks exempel
Jokkmokks beslut har inspirerat andra kommuner att också tacka nej till regeringens inbjudan att diskutera återvandring. Växjö kommun, med kommunalrådet Malin Lauber (S) i spetsen, vill inte att människor ska flytta därifrån, oavsett vart.
– Vi vill skicka tydliga signaler att alla behövs, säger Malin Lauber till Aftonbladet. Hon menar att det är viktigt att bygga tillit och sammanhållning, och att en politik som får människor att känna sig oönskade motverkar integrationen.
Även Härjedalens kommun har valt att inte delta i samtalen, där brevet beskrivs som “hamnat i papperskorgen”. Ljusnarsbergs och Kiruna kommuner har också svarat nej. Kirunas kommunstyrelsens ordförande Mats Taaveniku (S) understryker att kommunens problem inte är arbetslöshet, utan brist på arbetskraft. “Att människor väljer att bygga sina liv här i vår kommun är inte ett problem, det är en tillgång”, skriver han i ett brev.
Regeringens migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling (SD) har reagerat starkt på Jokkmokks beslut och ifrågasatt om kommunen bör få statsbidrag. Han menar att Jokkmokk är beroende av statligt stöd och att det är märkligt att vägra samarbeta kring ett frivilligt erbjudande för personer som lever i utanförskap.
Regeringen har genom minister Johan Forssell kommenterat att det inte är ett krav för kommunerna att aktivt arbeta för att människor ska lämna Sverige, men att många kommuner är positiva till politiken.