Vad innebär vänster och höger i praktiken?

Begreppen vänster och höger är ständigt närvarande i svensk politisk debatt, men vad lägger riksdagsledamöterna själva i dessa ord? En studie från Uppsala universitet, där riksdagsledamöter ombads beskriva innebörden av vänster och höger med egna ord, visar att ekonomiska frågor dominerar förståelsen av båda begreppen. Vänster förknippas ofta med kollektivism, ekonomisk omfördelning, välfärdsstat och jämlikhet. Höger kopplas i sin tur till individualism, låga skatter, marknadsekonomi och privatiseringar.

– Men högerbegreppet rymmer också oftare kulturella värden som frihet, konservatism och nationalism. Det är ett tydligt exempel på det forskarna kallar en ideologisk asymmetri: medan vänster främst förstås i ekonomiska termer, har höger en bredare betydelse som också inkluderar kulturella värderingar, säger Oskar Hultin Bäckersten, forskare i statskunskap vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Studien visar också att beskrivningarna av vänster och höger ofta speglar ledamöternas egen ideologiska position. Vänsterledamöter betonar solidaritet och jämlikhet, medan högerledamöter lyfter fram företagande och individuellt ansvar. En tredjedel av ledamöterna uttrycker sig dessutom tendentiöst, alltså tydligt negativt om motståndarsidan, men det stora flertalet svar är sakliga.

Historisk bakgrund och moderna utmaningar

Vänster–höger-skalan uppstod i Frankrikes nationalförsamling under 1780-talet. Där betecknade vänster den förändringsvilliga, liberala grupperingen medan höger betecknade den mer konservativa grupperingen. Denna uppdelning lever kvar i vissa länder, som Danmark och Norge, där liberala partier heter Venstre.

I Sverige placeras partier som Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna ofta till höger. Till vänster hittar vi Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Centerpartiet och Liberalerna betraktas ibland som partier till höger och ibland som partier i mitten, beroende på samarbete och ledarskap. Miljöpartiet försöker ofta att inte placera sig tydligt på skalan, men har tidigare bildat regering med Socialdemokraterna.

Vad som anses som politisk höger är relativt och varierar över tid och kontext. Politisk höger i ett land betraktas inte nödvändigtvis som politisk höger i ett annat land. I flera moderna modeller används vänster och höger mer allmänt som benämningar på motsättningar inom ekonomisk politik, särskilt i synen på fördelningspolitik. Dessa modeller inkorporerar ofta ytterligare dimensioner, som auktoritär kontra libertariansk, för att fånga sociala och kulturella frågor, vilket möjliggör att inkludera exempelvis nationalistiska och gröna idéer som inte har en naturlig plats på den ursprungliga skalan.

– Resultaten påminner oss om att vänster–höger-skalan inte är en enkel kompass, utan ett mångbottnat sätt att tala om politik, värderingar och samhällsmodeller, och ger ny kunskap om hur politiker själva tänker kring ideologi, säger Oskar Hultin Bäckersten.