Riksdagens utskott spelar en central roll i det politiska arbetet genom att bereda förslag som sedan läggs fram för omröstning i kammaren. Dessa 15 utskott ansvarar för allt från försvar och ekonomi till utbildning och sociala frågor. Ordföranden i dessa utskott leder arbetet och har en utslagsröst vid jämna omröstningar.
Varför är andelen kvinnliga utskottsordföranden så låg?
Efter valet 2022 har könsfördelningen bland utskottsordförandena blivit starkt mansdominerad. Enligt uppgifter från SCB:s jämställdhetsrapport “På tal om kvinnor och män” utgör kvinnor nu endast 20 procent av ordförandena, medan män står för 80 procent. Detta är en markant minskning jämfört med perioden sedan 2012, då andelen kvinnliga toppolitiker i utskotten låg på mellan 40 och 50 procent.
Enligt en genomgång som SR Ekot gjort, och som bland annat rapporteras av Aftonbladet, är det endast sex kvinnor av totalt 32 topposter i riksdagens utskott och EU-nämnden som är kvinnor. Partierna beslutar själva om vilka ledamöter som ska inneha dessa positioner.
Kritik mot bristande representation
Situationen har väckt kritik. Jämställdhetsminister Nina Larsson från Liberalerna uttrycker sin besvikelse.
– Jag tycker att det är för dåligt. Representation och förebilder spelar roll, säger hon till radion.
Larsson menar att det är viktigt att flickor och unga kvinnor har förebilder inom politiken. Den låga representationen på ledande poster i riksdagens utskott belyser en fortsättning på ojämställdheten inom politiska toppskikt. Diskussionen om hur fler kvinnor kan uppmuntras och ges stöd att anta ledande roller inom politiken fortsätter. Även på kommunal nivå syns en trend där andelen kommuner med jämn könsfördelning i fullmäktige har minskat sedan 2014.