EU-parlamentet har gett klartecken till nya, hårdare regler för utvisningar av personer som saknar rätt att vistas i EU. Beslutet, som fattades med 389 röster för och 206 emot, innebär att det kan bli möjligt att hålla dessa individer i förvar i länder utanför unionen i upp till två år. Syftet är att effektivisera återvändandeprocessen, då endast omkring en femtedel av de som beordras att lämna EU faktiskt gör det årligen, enligt uppgifter från EU-parlamentet.

Vad innebär de nya reglerna?

De nya reglerna, som utgör en del av EU:s migrationspakt, är utformade som en förordning. Det innebär att de blir direkt bindande för alla medlemsländer utan att behöva omvandlas till nationell lagstiftning. En central del av förslaget är upprättandet av så kallade “återvändandecenter” i länder utanför EU.

Dessa center är tänkta att användas för att förvara personer som fått avslag på sin asylansökan och som inte kan återvända till sina hemländer. Förvarsperioden kan sträcka sig upp till två år. Detta är en markant förändring jämfört med det tidigare återvändandedirektivet från 2008.

Kritik mot de skärpta reglerna

Beslutet har mötts av stark kritik från flera håll. Charlie Weimer från Sverigedemokraterna välkomnar de nya reglerna och menar att de kommer att göra det lättare att skicka tillbaka personer som inte har rätt att vistas i EU.

– Det blir nu lättare att skicka hem invandrare som inte har rätt att vara i ett land, säger han.

Alice Bah Kuhnke från Miljöpartiet uttrycker däremot djup oro. Hon varnar för att reglerna kan leda till att EU-länder inför särskilda polisenheter, liknande de som finns i USA, vars uppgift är att aktivt leta efter personer att utvisa.

– Det är sorgligt och jag skäms för de partier som har röstat ja till det här, säger hon.

Även organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter har kritiserat förslaget och befarar att det kan leda till inhumana förhållanden för de berörda.

Förhandlingarna om hur reglerna ska implementeras pågår fortfarande. Italien har redan börjat skicka flyktingar till särskilda läger, vilket kan komma att fungera som en modell för andra EU-länder. I den svenska röstningen i EU-parlamentet röstade Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna ja, medan Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade nej. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna lade ner sina röster.