De nya tullarna, som är en form av skatt på importerade varor till USA, införs efter att landets högsta domstol ogiltigförklarat tidigare tullbeslut. President Trump har nu använt sig av en lag som tillåter honom att införa tullar på upp till 15 procent under en 150-dagarsperiod, utan kongressens godkännande. Detta innebär att åtgärderna är tillfälliga, men framtiden efter denna period är oviss.
Hur påverkar tullarna EU och Sverige?
EU-länderna drabbas av en 15-procentig tull på sina exportvaror till USA. Detta skapar oro bland svenska företag, som befarar att högre kostnader kan minska deras konkurrenskraft på den amerikanska marknaden. Finansminister Elisabeth Svantesson har uttryckt oro över potentiella intäktsminskningar och ökad arbetslöshet som en följd av de nya tullarna.
– Det här är inte ett traditionellt avtal där vi vet vad som gäller. Situationen är ytterst osäker, säger Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv, enligt uppgifter från Finanstid.se.
Vissa länder straffas hårdare
Utöver EU-länderna införs även betydligt högre tullar för andra nationer. Indien och Brasilien kommer att möta tullar på upp till 50 procent. För Indien sker detta delvis som ett straff för landets fortsatta oljeköp från Ryssland, enligt Finanstid.se. Även länder som Kina och Kazakstan påverkas av nya tullnivåer.
President Trump beskriver tullarna som ett sätt att återta pengar från länder som han menar har utnyttjat USA. Kritiker och ekonomer varnar dock för att tullarna kan leda till ökade priser för amerikanska konsumenter, pressa upp inflationen och skapa kaos i världshandeln. Enligt analyser från SVT Nyheter är det i slutändan den amerikanska konsumenten som betalar tullarna genom högre priser, vilket kan leda till minskad konsumtion och lägre ekonomisk tillväxt.
Donald Trump har på sin plattform Truth Social antytt planer på ytterligare tullhöjningar, men inga formella beslut har fattats i dagsläget. Vita huset uppges arbeta på en sådan order, enligt Bloomberg. Osäkerheten kring de framtida tullnivåerna och vad som händer efter den 150-dagarsperioden gör det svårt för företag att planera långsiktigt. Experter menar att även om tullarna kan leda till omfördelning av handelsflöden, har världsekonomin visat sig motståndskraftig och den globala handeln har fortsatt att växa.