Hotet om tullar, som skulle ha trätt i kraft den 1 februari, var ett svar på att dessa länder, som alla är Natomedlemmar, protesterat mot presidentens krav på att USA ska ta kontroll över Grönland. Länderna hade även genomfört en gemensam militärövning på Grönland. Enligt Trump innebar övningen att man spelade ett “väldigt farligt spel”.
Vad låg bakom tullhotet?
Donald Trump har tidigare visat ett starkt intresse för Grönland och anser att ön är avgörande för USA:s säkerhet. Han har uttryckt oro för att Kina eller Ryssland annars skulle kunna ta kontroll över strategiskt viktiga Grönland. I samband med detta har han även antytt att militära medel skulle kunna komma ifråga för att säkra ön.
De åtta europeiska länder som hotades av tullar var Sverige, Danmark, Norge, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Finland. Trump menade att dessa länder hade skickat militär personal till Grönland i “oklart syfte”, vilket han såg som en provokation. Ursprungligen var hotet om en 10-procentig tull från och med den 1 februari, med en planerad höjning till 25 procent den 1 juni om USA inte fick köpa Grönland.
Hur påverkades Sverige och EU?
Hotet om tullar skapade oro inom EU. Frankrikes president Emmanuel Macron förespråkade att EU skulle införa egna tullar som svar på USA:s agerande. Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson välkomnade beskedet om att Trump backade från hotet och beskrev utpressningen kring Grönland som “absurd”.
– Det har varit värdefullt med ett europeiskt tryck, skrev Svantesson på plattformen X.
Beskedet att tullarna dras tillbaka har också fått positiv respons på finansmarknaderna, där ledande index i USA steg efter nyheten.
Framtiden för Grönland och Nato
Mötet mellan Trump och Rutte i Davos resulterade i att ett “ramverk för ett framtida avtal avseende Grönland och faktiskt hela den arktiska regionen” utformades. Detta avtal har lett till att de planerade strafftullarna nu inte kommer att införas.
USA:s president har tidigare upprepat sitt krav på att Grönland ska kontrolleras av USA och hotat med att dra tillbaka amerikanska trupper från Europa om inte hans krav uppfylls. Danmarks statsminister Mette Frederiksen har dock konsekvent svarat att Grönland inte är till salu. Situationen kring Grönland och USA:s relation till sina Nato-allierade fortsätter att vara en viktig fråga för den transatlantiska säkerheten.