Demonstrationen, som hölls i centrala London, samlade mellan 110 000 och 150 000 deltagare enligt polisens uppskattningar. Initiativtagaren Tommy Robinson, grundare av högerextrema English Defence League, hade kallat till en ”yttrandefrihetsfestival” och använde sig av dödsskjutningen av den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk för att mobilisera. Många deltagare bar tröjor med Kirks ansikte, en symbol för högerns kamp för yttrandefrihet, enligt Sveriges Radios Londonkorrespondent Nina Benner.
Våldsamheter och gripanden under demonstrationen
Protesten blev snabbt våldsam när delar av demonstranterna attackerade polisen. Minst 26 poliser rapporterades ha skadats, och 25 personer greps under sammandrabbningarna. Enligt Metropolitan Police försökte demonstranter bryta igenom avspärrningar för att nå antifascistiska motdemonstranter, och flaskor kastades. Polisen satte in förstärkning och hästar för att hantera situationen.
Parallellt med huvuddemonstrationen anordnades en antifascistisk motdemonstration som lockade omkring 5 000 personer.
Invandring och misstro mot etablerade partier driver rörelsen
Utöver yttrandefrihet var invandring en central fråga för många demonstranter. Nina Benner beskriver en känsla av att deltagarna var ”intensivt engagerade” och att den ökade illegala invandringen efter Brexit bidrar till missnöjet. Underliggande finns också en misstro mot de etablerade partierna Labour och Tory.
Talare som Steven Bannon, tidigare rådgivare till USA:s president Donald Trump, och en representant för tyska AFD förväntades också tala under demonstrationen.
Storbritanniens ledare, Keir Starmer, kommenterade händelsen och betonade vikten av fredliga demonstrationer samt att attacker mot poliser och hot baserade på hudfärg är oacceptabelt.
Protesten belyser den polarisering och spänning som råder i Storbritannien, där högernationalistiska Reform UK har sett ett ökat stöd. Det återstår att se vilka långsiktiga konsekvenser demonstrationen får för den politiska debatten i landet.