Det norska valet, som hölls i måndags, resulterade i en seger för Socialdemokraterna (Arbeiderpartiet, Ap) med 28,2 procent av rösterna. Partiet, lett av Jonas Gahr Støre, kommer nu att bilda en minoritetsregering tillsammans med Senterpartiet (Sp) och Sosialistisk Venstreparti (SV). Detta innebär att regeringen kommer att vara beroende av stöd från andra partier i Stortinget för att genomföra sin politik.

Kan en vänsterregering leda landet framåt?

Trots att Arbeiderpartiet gör sitt sämsta val på 20 år, enligt uppgifter från Tidningen Global, räcker det för att bilda en ny regering. Den kommande regeringen har dock en utmanande uppgift framför sig. De två mindre regeringspartierna, Senterpartiet och Sosialistisk Venstreparti, har haft olika syn på flera viktiga frågor under förhandlingarna.

Sosialistisk Venstreparti har drivit på för kraftfulla klimatåtgärder, en minskning av ojämlikheten i samhället och ett stopp för privata vinster i välfärden. Dessa krav har dock inte fullt ut mötts av Arbeiderpartiet och Senterpartiet, som enligt läckor från Arbeiderpartiet beskrivits som “utopiska”. Senterpartiet och Arbeiderpartiet har dessutom en mer försiktig inställning till att bryta Norges beroende av oljeekonomin, vilket skiljer sig från Sosialistisk Venstrepartis ambitioner om en fossilfri framtid.

Hur ser det politiska landskapet ut efter valet?

Valresultatet visar en tydlig trend mot vänster i Norge, vilket skiljer sig från utvecklingen i Sverige där högern varit på frammarsch. Fremskrittspartiet, som är högerpopulistiskt och invandringskritiskt, fick 23,8 procent av rösterna, deras bästa resultat någonsin. Partiet Høyre, som motsvarar svenska Moderaterna, gjorde ett sämre val med 14,6 procent av rösterna, vilket deras ledare Erna Solberg beskrev som en besvikelse.

Även mindre vänsterpartier som Rødt, som beskriver sig som marxistiskt eller kommunistiskt, fick ett betydande stöd med 4,7 procent. Detta visar på en bredare vänstervåg som omfattar fler partier än enbart de som nu ingår i regeringen. Frågor som rör social ojämlikhet och klimat har haft en större inverkan på valet i Norge, till skillnad från Sverige där gängkriminalitet och migration varit mer dominerande valfrågor.

Den nya regeringen väntas nu inleda sitt arbete med att försöka ena landet och hantera de utmaningar som ligger framför dem. Den politiska kartan i Norge har förändrats, och framtiden får utvisa hur den nya konstellationen kommer att forma landets politik.