Sommaren 2025 har präglats av extremvärme och omfattande skogsbränder i flera sydeuropeiska länder. Spanien, Portugal, Grekland, Turkiet, Italien och Marocko är bland de drabbade områdena där höga temperaturer och torr vegetation har skapat gynnsamma förhållanden för bränder. Dessa bränder har nu resulterat i rekordstora utsläpp av växthusgaser, vilket ytterligare förvärrar klimatförändringarna.
Hur stora är utsläppen från sommarens bränder?
Enligt uppgifter från EU:s klimattjänst Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) har sommarens skogsbränder i Europa lett till de högsta utsläppen av växthusgaser sedan mätningarna började för 23 år sedan. I länder som Grekland och Turkiet har brandintensiteten nått nya rekordnivåer.
Sommaren 2025 har sett en markant ökning av bränder i södra Europa. I Grekland har temperaturer uppmätts mellan 42 och 45 grader, vilket är ovanligt varmt. Detta har lett till att hundratals brandmän och släckningsflygplan arbetat intensivt för att bekämpa bränder som tvingat tusentals invånare att evakuera sina hem, bland annat nära huvudstaden Aten. Även på den grekiska ön Rhodos har en stor brand brutit ut.
På Cypern har bränderna beskrivits som de värsta på ett halvt sekel, och på Balkanhalvön, i länder som Albanien och Serbien, har nya rekordnivåer av utsläpp registrerats. Även i västra Europa, specifikt i Spanien och Portugal, har stora skogsytor ödelagts. I norra Skottland har sommarens bränder lett till de högsta utsläppen i Storbritannien på 23 år, med en ökning av antalet bränder på över 700 procent jämfört med samma period året innan.
Vad orsakar de ökade utsläppen?
De rekordstora utsläppen från sommarens skogsbränder i södra Europa beror på en kombination av faktorer, där klimatförändringarna spelar en central roll. Värmeböljor, torka och kraftiga vindar skapar ett “brandväder” som gör vegetationen extremt lättantändlig.
Professor Stefan Doerr, expert på skogsbränder vid Swansea University, förklarar att Europa värms upp snabbare än andra kontinenter, främst på grund av utsläpp från förbränning av kol, olja och gas. Denna värme, i kombination med torka och vind, gör att bränder sprider sig snabbt och blir svårkontrollerade.
– Värmeböljorna skapar väderförhållanden som vi kallar för brandväder. Värmen torkar ut vegetationen och gör den mer lättantändlig. En enda gnista kan få en brand att växa okontrollerat, säger professor Stefan Doerr till Reuters.
Dessutom har Medelhavsländerna stora områden med lättantändlig vegetation. Många områden som tidigare brukats för jordbruk har övergivits, vilket lett till en kraftig tillväxt av buskar och skog, och därmed ett mer lättantändligt landskap. Totalt har omkring 227 000 hektar skog brunnit upp i Europa i år, vilket motsvarar över 317 000 fotbollsplaner. Dessa bränder frigör stora mängder koldioxid och andra växthusgaser, vilket förstärker växthuseffekten och bidrar till klimatförändringar.
Trots de höga utsläppen från Europa och Nordamerika, har de totala globala brandrelaterade utsläppen varit de lägsta sedan 2003, vilket kopplas till minskade bränder på savanner i tropikerna. Dock visar de senaste årens utveckling att antalet extrema skogsbränder och utsläpp ökar i den norra hemisfären, särskilt när torra förhållanden och höga temperaturer sammanfaller.