Valet, som är det sjunde sedan den USA-ledda invasionen 2003, har lockat fler väljare än förväntat. Enligt landets valkommission tog sig drygt 55 procent av de 21 miljoner röstberättigade till valurnorna. Detta innebär att omkring 12 miljoner irakier avlade sin röst, en markant ökning från valet 2021 då endast 41 procent deltog.
Vad avgör Iraks politiska framtid?
Centralt för valet är frågan om premiärminister Mohammed Shia al-Sudani kan säkra en andra mandatperiod. Hans första tid vid makten har präglats av den komplexa geopolitiska situationen i Mellanöstern, med pågående konflikter som involverar Iran, Israel och USA. Irak har under al-Sudanis ledning försökt navigera dessa spänningar genom att upprätthålla relationer med alla parter.
– al-Sudani går till val på att han är den som kan hitta en medelväg mellan Iran och USA, säger SVT:s Mellanösternkommentator Samir Abu Eid.
På spel står 329 platser i parlamentet. Av dessa är 25 procent reserverade för kvinnor och nio platser är avsedda för religiösa minoriteter.
Vilka frågor engagerar väljarna mest?
Trots den ökade valdeltagandet och de regionalpolitiska utmaningarna, är det många irakier som framför allt oroar sig för mer vardagliga problem. Brist på arbete och frekventa elavbrott är centrala frågor som påverkar befolkningens liv.
– Trots enorma oljeinkomster så råder det i landet hög arbetslöshet, utbredd fattigdom och dålig samhällsservice, säger Samir Abu Eid. Han tillägger att korruptionen är utbredd och förtroendet för politiker lågt.
Det slutgiltiga valresultatet kommer att avgöra Iraks politiska riktning och om det nuvarande ledarskapet får fortsatt förtroende att styra landet.