Ryssland har intensifierat sina attacker mot Ukrainas huvudstad Kiev under flera nätter i rad. Explosioner ekade över staden under natten mot torsdag, och räddningsstyrkor kämpar med att söka efter överlevande i rasmassorna efter att byggnader kollapsat. Enligt uppgifter från lokala myndigheter har minst 30 personer dödats och fler än 90 skadats i de senaste attackerna. Antalet döda och skadade väntas stiga.
Vad orsakade de senaste attackerna?
De senaste attackerna mot Kiev verkar vara en vedergällning för ukrainska drönarattacker mot ryska energianläggningar, som har orsakat bränslekris i Ryssland. Detta enligt uppgifter från Försvarshögskolan. Attackerna inleddes redan på onsdagskvällen och fortsatte under natten. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade varnat för en storskalig rysk attack timmar innan den inträffade.
Stadens borgmästare, Vitalij Klytjko, beskrev situationen som att “Kiev är under en rasande attack” och uppmanade invånarna att stanna i skyddsrummen. Samtliga av Kievs tio administrativa distrikt ska ha bombats. Attackerna har slagit mot flera byggnader, däribland bostadshus, hotell och lagerlokaler. I Desnianskyi-distriktet kollapsade ett niovåningshus, och räddningstjänsten arbetar med att dra upp människor ur rasmassorna.
Hur påverkas invånarna?
För invånarna i Kiev innebär de senaste attackerna ytterligare prövningar i en redan svår vardag. Tusentals personer i staden saknar nu el och värme, en konsekvens av tidigare omfattande ryska attacker. Med vinterkylan som närmar sig, med temperaturer som sjunker mot minus 20 grader, ställs människor inför allt större utmaningar för att klara sig. Även staden Odessa vid Svarta havet har drabbats hårt, där över 30 000 familjer rapporteras stå utan ström.
Den pågående konflikten i Ukraina, som inleddes den 24 februari 2022, har nu varat i nästan fyra år och visar inga tecken på att avta. Den internationella gemenskapen fortsätter att följa utvecklingen noggrant, men en lösning på konflikten verkar fortfarande avlägsen. UNHCR finns på plats och erbjuder nödhjälp, inklusive boenden och psykosocialt stöd till de drabbade.
Denna intensifiering av våldet understryker den akuta humanitära krisen och behovet av fortsatt internationellt stöd.