Landets ekonomiska framgångar har paradoxalt nog sammanfallit med en drastisk nedgång i barnafödandet. För närvarande föds i snitt endast 0,75 barn per kvinna, vilket är långt under den nivå som krävs för att upprätthålla befolkningen. Denna utveckling väcker oro för landets framtida ekonomiska tillväxt och samhällskontrakt.
Vad innebär den demografiska krisen för Sydkorea?
Den snabbt åldrande befolkningen och det låga antalet nyfödda leder till en rad allvarliga konsekvenser. Behovet av vård och omsorg för en växande äldre generation ökar, samtidigt som antalet unga yrkesverksamma som ska finansiera dessa system minskar. Detta skapar en ökad press på sjukvården och äldreomsorgen, samt en potentiell brist på arbetskraft inom många samhällsviktiga sektorer.
Enligt uppgifter från Bloomberg väntas Sydkoreas befolkning minska med nästan en tredjedel fram till år 2072 om inte födelsetalen ökar. Detta skulle innebära färre arbetstagare, minskade skatteintäkter och på sikt problem för både försvar och välfärdssystem. Bostadspriserna i storstäder som Seoul är också skyhöga, vilket försvårar för unga par att etablera sig och bilda familj.
Hur försöker man vända trenden?
Den sydkoreanska regeringen har under flera år försökt motverka den fallande trenden genom olika åtgärder. Dessa inkluderar ekonomiska incitament för familjer som får barn, subventioner, längre föräldraledighet, bostadslån med lägre räntor och stöd till barnomsorg. Trots dessa insatser har resultaten uteblivit.
Som ett komplement till statens åtgärder har även privata företag börjat agera. Byggkoncernen Booyoung har lanserat en uppmärksammad satsning där de erbjuder anställda 100 miljoner won, motsvarande cirka 683 000 kronor, skattefritt för varje nyfödd. Denna bonus gäller även retroaktivt för barn födda de senaste tre åren. Företagen ser dessa stöd som en investering i framtida arbetskraft och ett sätt att behålla personal i en tid av demografisk press. Även om det finns en viss positiv effekt på företagskulturen, ifrågasätter experter om kontantbonusar ensamt kan lösa problemet.
Det finns dock tecken på en viss vändning. Enligt färska myndighetsdata väntas antalet nyfödda i Sydkorea öka för första gången på nio år. Denna uppgång kopplas till en återhämtning i antalet giftermål, efter att många par skjutit upp sina bröllop under pandemin. Under perioden januari till november 2024 föddes 220 094 barn, en ökning med tre procent jämfört med samma period föregående år. Detta är en vändning från 2023, då födelsetalen sjönk med 7,7 procent och landets fertilitetstal nådde rekordlåga 0,72 barn per kvinna.
Även om Sydkorea har ett av världens mest akuta problem med låga födelsetal, delar landet utmaningen med många andra höginkomstländer. I Sverige är födelsetalen också på historiskt låga nivåer, och regeringen har tillsatt en utredning för att undersöka hur landet kan öka barnafödandet. Erfarenheterna från Sydkorea visar hur snabbt en demografisk kris kan slå mot både ekonomin och samhällskontraktet.