Den syriska inbördeskriget, som inleddes 2011, har lett till en omstrukturering av maktbalansen i landet. Kurdiska styrkor, som tidigare etablerat ett självstyre i norra Syrien och spelat en central roll i kampen mot IS, ser nu sitt inflytande minska. Den nya regeringen, som inkluderar grupper som Hay’at Tahrir al-Sham (HTS), strävar efter att återta kontrollen över hela Syrien.

Vad innebär det nya politiska landskapet?

Efter att Assadregimen föll i december 2024 har en ny regering tagit över makten i Syrien. Denna övergång har inneburit en förändring i den internationella synen på vissa grupper. USA, som tidigare stöttat de kurdiska styrkorna i kampen mot IS, har nu skiftat fokus och söker en allians med den nya syriska regeringen.

Den nya regimen har utlovat frihet för alla folkgrupper och religioner i landet, men dessa löften möts med skepsis av många. Kritiker menar att integrationen av de kurdiska områdena i den syriska staten kan vara ett sätt för Damaskus att gradvis montera ned det lokala självstyret som etablerats i Rojava, det kurdiska namnet för nordöstra Syrien.

– Det här är ett helt nytt läge. SDF är kraftigt försvagat, både politiskt och militärt, säger Aron Lund, Syrienanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

USA:s skiftande politik och vapenvilans betydelse

USA:s hållning har varit avgörande för den kurdiska administrationens ställning. Under kampen mot IS fick de kurdiska styrkorna, organiserade i Syriska demokratiska styrkorna (SDF), amerikanskt stöd. Nu har USA omvärderat sin strategi, och grupper som tidigare klassats som terrorister, som HTS, betraktas inte längre på samma sätt.

En 15 dagar lång vapenvila har drivits igenom av USA, med syftet att möjliggöra en flytt av upp till 7 000 IS-fångar till Irak. Denna vapenvila markerar en period av osäkerhet för det kurdiska självstyret.

– Det finns i praktiken ingen väg tillbaka till det självstyre som existerade för bara ett par veckor sedan, menar Aron Lund.

Kurderna, som utgör en av världens största etniska grupper utan en egen stat, har länge kämpat för självstyre och grundläggande rättigheter i Mellanöstern. Deras situation i Syrien har varit en komplex följd av inbördeskriget och regionala maktförskjutningar. Den nuvarande utvecklingen pekar mot en minskad autonomi för de kurdiska områdena i norra Syrien.